Offentlighetsprincipen kommer ta död på idéburna förskolor och skolor

Skolinformationsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Uppdraget har varit att föreslå en långsiktig lösning som säkerställer insyn i fristående skolor och förskolor. Utredningen presenterar två huvudförslag; det ena är att offentlighetsprincipen ska gälla även för fristående aktörer. Det andra är att införa en speciell insynslag för de fristående aktörerna. Inget av förslagen är bra, det senare är något bättre.

Små skolor saknar koncernernas resurser

Skattepengar ska självklart gå till det de är avsedda för, och det behöver garanteras genom ett visst mått av insyn och kontroll. Men det är lika självklart att en liten idéburen skola eller kooperativ förskola inte har samma resurser som en kommunal verksamhet. Eller lika många jurister och handläggare som en privat verksamhet som ingår i en stor utbildningskoncern.

En offentlighetsprincip, där fristående skolor och förskolor i praktiken likställs med myndigheter, skulle vara helt förödande för idéburna och kooperativa verksamheter. Kooperativa förskolor drivs typiskt sett av engagerade föräldrar, som har sett ett behov av ytterligare en förskola på sin ort eller av en speciell inriktning som inte täcks av det kommunala utbudet.

De bedrivs som ekonomiska föreningar och vanligtvis består personalgruppen av några få pedagoger och en rektor, som ofta själv arbetar i barngrupp. En stor del av de administrativa arbetsuppgifterna sköts ideellt av föräldrarna i styrelsen, med fokus på en trygg miljö för barnen och en hög pedagogisk kvalitet.

Ökad administration går ut över eleverna

Det säger sig självt att de inte har möjlighet att ha den typ av administrativa och juridiska kompetens som krävs för att handlägga utlämning av dokument i enlighet med offentlighetsprincipen. Alla mejl och andra dokument som kommer in till skolan eller förskolan skulle då behöva diarieföras. Om ett dokument begärs ut måste en sekretessprövning göras.

Inom offentlighetsprincipen finns också krav på arkivering och ett skyndsamhetskrav som säger att en begäran om att få ut en allmän handling ska ske ”så snart som möjligt” – eller till och med ”genast” i vissa fall. Stora statliga myndigheter har svårt att leva upp till kraven i offentlighetsprincipen.

Att införa offentlighetsprincipen för enskilda skolor och förskolor skulle i praktiken avskaffa det fria skolvalet och ta död på mångfalden.

Många av våra medlemmar lever redan nu under ansträngda förutsättningar. Idéburna och kooperativa skolor och förskolor tar inte ut någon vinst. Alla deras resurser går rakt in i verksamheten. De har inget eget kapital att ta av för att täcka stora kostnadsökningar. Det innebär att en administrationsbörda i form av offentlighetsprincipen direkt skulle kapa resurser från det pedagogiska arbetet. I klartext: Skattepengar skulle gå till administration i stället för till en god lärandemiljö. I slutändan är det eleverna och förskolebarnen som förlorar.

En insynslag, som är utredningens alternativa förslag, skulle vara mindre betungande. En sådan lagstiftning skulle utgöra en ny form av insyn, anpassad för fristående förskolor och skolor. Förslaget innebär en mindre administrativ börda än offentlighetsprincipen, bland annat är kriterierna för när en handling behöver lämnas ut enklare. Dessutom skulle en insynslag inte innefatta krav på skyndsamt utlämnande av dokument, och arkivkraven är inte lika strikta. Men även en sådan lag skulle, precis som offentlighetsprincipen, kräva administration och resurser som många av våra medlemmar inte har.

Inför undantag för icke vinstdrivande aktörer

Regeringen har uttryckt att de vill ha en mångfald av aktörer i skolan och förskolan. Och ett skäl till att vissa förespråkar offentlighetsprincipen är att det skulle öka transparensen och underlätta för elever och föräldrar att välja skola och förskola. Men vilken valfrihet återstår om alla mindre fristående alternativ går under av administrativ börda?

Om regeringen menar allvar med mångfaldsambitionerna måste:

• Planerna på att införa offentlighetsprincipen skrotas för små, icke vinstdrivande aktörer.
• Det alternativt finnas tydliga regler kring vad enskilda aktörer förväntas kunna offentliggöra, och skarpa undantag och särregler måste skrivas in för små, icke vinstdrivande aktörer.
• Små icke vinstdrivande aktörer också ersättas för den ökade administrativa bördan, till exempel genom ett riktat statsbidrag. De har inte samma möjligheter som stora aktörer att hantera den administrativa bördan som en offentlighetsprincip eller en insynslag skulle innebära.

Att införa offentlighetsprincipen för enskilda skolor och förskolor skulle i praktiken avskaffa det fria skolvalet och ta död på mångfalden. Det skulle vara spiken i kistan för de mindre kooperativa och idéburna verksamheterna, som det fria skolvalet i sitt ursprungssyfte var tänkt att främja. Det tror vi inte att politikerna vill, oavsett partitillhörighet.