Regler om nya styrelser kan dröja
STYRNING. Universitet och högskolor har hoppats på nya regler för styrelserna i god tid till att nya ledamöter ska väljas nästa år. Men regeringen arbetar långsamt och risken är att lärosätenas styrning hamnar i ett vakuum i väntan på nya regler.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivare– Det är inte bra alls, säger professor Kåre Bremer till Altinget.
Han utreder frågan om högskolornas styrning. I våras fick han som tilläggsuppdrag att föreslå en ny modell för
Dagens regler
I dag består en styrelse för en högskola av en ordförande och 14 andra ledamöter. Ledamöterna utgörs vanligtvis av rektorn, tre representanter för lärarna och tre representanter för studenterna samt sju ledamöter som utses av regeringen. Även ordföranden utses av regeringen. På vissa högskolor är rektorn ordförande.
De ledamöter som väljs av regeringen utses efter förslag från en nomineringsgrupp som består av en person som utses av regeringen. Den personen ska ha god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet. Därtill ingår i gruppen även landshövdingen i det län där högskolan har sin huvudsakliga verksamhet och en representant för studenterna vid högskolan.
Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund ändrade i systemet för att inte högskolorna själva skulle få för stort inflytande över styrelserna. Reformen var klar 2012.
Men den rödgröna regeringen, och många andra, tycker inte att systemet med landshövdingen är bra.
Styrelsen på ett lärosäte ska:
- Besluta i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och lärosätets organisation.
- Säkerställa att det vid lärosätet finns en fungerande intern styrning och kontroll.
- Besluta i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna.
- Besluta om högskolans antagningsordning och anställningsordning.
- Besluta om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering och handläggning av ärenden.
Källa: Regeringskansliet