Replik: Viktig fråga men fel lösning

I en debattartikel i Altinget den 31 maj skriver företrädare för föräldranätverket ”Rätten till utbildning” att framtagandet av statistik om skolgången för elever med funktionsnedsättning är nödvändig för att säkra en jämlik skola. I artikeln anges även att relevanta faktaunderlag är avgörande för att Skolverket ska kunna ta sitt ansvar för funktionshinderfrågorna. Det här håller Skolverket verkligen med om.

Debattören ifrågasätter varför Skolverket avstyrkt förslaget från utredningen (SOU 2023:95) om att använda patientregistret för att sammanställa statistik om skolgången för elever med funktionsnedsättning.

Det finns en bra förklaring till det, vi återkommer till det längre ner.

Så snabbt som möjligt 

Först och främst är det viktigt att slå fast att elever som har behov av särskilt stöd i skolan har rätt att få det. Det står inskrivet i skollagen och det gäller oavsett om eleven har en diagnos eller inte – fokus ska vara på elevens behov. För elever med funktionsnedsättning är det, liksom för andra, avgörande att huvudmän och skolor arbetar med att följa upp hur behoven ser ut och att ge stöd till alla elever som behöver det.

Stödet bör sättas in så snabbt och tidigt som möjligt.

Vi arbetar också långsiktigt med att utveckla statistiken om de anpassade skolformerna för att bidra med mer och bättre kunskap om eleverna i dessa skolformer.

Det behövs mer kunskap om skolsituationen för elever med funktionsnedsättning
Vi på Skolverket har återkommande pekat på att det finns brister i kvalitet och likvärdighet i svensk skola, liksom utmaningar för elever med funktionsnedsättning. Precis som debattören anser Skolverket att det behövs mer relevant kunskap om skolsituationen för elever med funktionsnedsättning på nationell nivå, eftersom det kan bidra till viktiga insikter och att rätt stöd kan sättas in.

Skolverket arbetar därför just nu därför bland annat med en studie av skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, i grundskolan. Vi arbetar också långsiktigt med att utveckla statistiken om de anpassade skolformerna för att bidra med mer och bättre kunskap om eleverna i dessa skolformer.

Omfattar inte alla med funktionsnedsättning

Varför håller Skolverket då inte med om förslaget om att använda patientregistret för att sammanställa nationell och officiell statistik om skolgången för elever med funktionsnedsättning? Kort beskrivet handlar det om att registret i nuläget, vad vi kan bedöma, inte innehåller tillräckliga uppgifter om alla funktionsnedsättningar för att kunna användas i det syftet.

Den statliga utredningen konstaterar att patientregistret har brister i täckningen för vissa funktionsnedsättningar, bland annat dyslexi och tal- och språkstörning och saknar uppgifter från primärvården.

SCB och andra myndigheter har också konstaterat att det är svårt att utifrån uppgifter i patientregistret om sjukdom och hälsoproblem avgöra om dessa faktiskt medför en funktionsnedsättning. Patientregistret innehåller alltså inte tillräckligt bra data om alla funktionsnedsättningar för att vara lämpligt att använda för officiell statistik. Däremot bör patientregistret kunna användas för att undersöka skolsituationen för elever med vissa typer av funktionsnedsättningar.

Alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, utifrån sina förutsättningar. Som redan påpekats kommer vi på Skolverket att göra fler och olika studier för att öka kunskapen om elever med funktionsnedsättning framöver, där även patientregistret kan komma att användas. Skolverket kommer även att bidra med stöd för huvudmän och skolor att utveckla sin undervisning och stödinsatser så att elever med en funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver.