S: överenskommelsen ligger fast

– I kommittén fanns ett särskilt yttrande om kommunalt inflytande över etablering av friskolor, säger hon.

Friskolekommittén kom med sitt slutbetänkanden om friskolornas roll i landet för snart två år sedan. Sex partier var överens på flera punkter i utredningen. För en del andra punkter valde man att utreda vidare, bland annat friskolornas ekonomiska villkor. I ytterligare andra frågor konstaterade kommittén att det saknades enighet.

Nyligen fick regeringspartierna hård kritik av Alliansen för att de brutit friskoleöverenskommelsen. Detta då utredningen om skolornas kostnader fick i uppdrag att se över hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande vid etablering av friskolor om skolan drivs med vinstsyfte, alltså ett kommunalt veto.

Samma formulering

Lena Hallengren menar att det är samma formulering som återkommit gång på gång och att det inte är något nytt.

– Grunden är att skattemedel ska stanna i skolan.

Men i direktiven står det samtidigt att regeringen vill ”gå längre” än det som beslutades i friskolekommittén. Om inte Alliansen också vill gå längre saknas enighet.

– Vi vill titta vidare hur ett förlag kan komma att se ut, säger Hallengren men påpekar att regeringen inte vill driva igenom förslag med minsta möjliga majoritet.

Politisk skolkarta

Om kommunerna börjar tillämpa ett veto vid etablering av friskolor anser kritiker att vi får en ideologisk skolkarta. S-styrda kommuner kommer inte att ha några friskolor medan borgerligt styrda kommuner får det.

– Först och främst berör ju inte förslaget redan etablerade friskolor. De finns i kommuner med olika politiska styren. Det vore också intressant om någon undersökte hur det verkligen är i kommunerna. Man ska inte överdriva polariseringen. Det är ofta partierna i kommunerna är överens om etableringar, säger Hallengren.