Se till att lärare inte förlorar på att plugga vidare

Det finns ett problem i svensk skola som det inte talas så mycket om. Det finns ett stort behov av adekvat avlastning för läraren i klassrummet. Enligt Lärarnas riksförbund saknas det i dag över 5 000 speciallärare. Ett behov som som bara låtit sig växa.

Handlar om ekonomi

I Sverige kan lärare utbilda sig till speciallärare som en påbyggnad av lärarutbildningen. En tanke som lyfts från skolverkets håll har bland annat varit att det ska gå att vidareutbilda sig på heltid och få 80 procent av lönen. Intresset från huvudmän är i nedskärningarnas tider ganska svalt och i stället prioriteras anställning av lärarassistenter. Rektorer med allt snävare budget måste trots skriande behov säga nej till alla de lärare som känner sig manade att vidareutbilda sig.

Det är ett problem. Lärarnas riksförbund lyfter just att ”på många håll har det inte funnits någon efterfrågan på speciallärare, även om behovet har funnits. Mycket handlar om ekonomi.”

Arbetsgivarna kan inte avvara personal till detta och vi kan inte välja själva. Det säger sig självt att det inte kommer att bli fler speciallärare/pedagoger än absolut minimum. Dessutom är det en dyrköpt utbildning för läraren att läsa in ytterligare 1,5 år högskolestudier som fördelas på halvfart om 3 år. Det är få som i dag har möjligheten att sätta livet på paus, särskilt när man har avslutat 3,5–5 års heltidsstudier, börjat arbeta och sedan behöver få ihop resten av livspusslet.

Högskolorna behöver utveckla speciallärarprogram som inte enbart är ett påbyggnadsprogram.

Elever föll mellan stolarna

För att göra saken värre så har det fram tills 2008 inte ens varit möjligt att göra denna påbyggnad. Speciallärare togs nämligen bort och inga utbildningar genomfördes under nästan en tioårsperiod.

Tanken var att specialpedagogen skulle utbilda klassläraren för att hantera alla behov som uppstod i klassrummet. Själva målet med en total inkludering. Tyvärr syntes det rätt fort att en klasslärare inte hade dessa åtta armar som behövdes för att rådda bland alla elevers behov i takt med att klasstorlekarna växte. Specialpedagogen fick gå in mer och mer i rollen som speciallärare och elever började att falla mellan stolarna.

Skolupprorets förslag

Lösningar söktes och regeringen tog fram lärarlyftet 1 och 2 som ämnade till att göra så arbetsgivaren inte måste kapa lönen för lärare som studerar. Det här tror vi är ett bra steg men långt ifrån tillräckligt. Kommunerna klarar inte av att ta ansvar för denna brist av kompetens i skolan. Därför kommer vi i skolupproret fram till följande förslag till lösningar för att tillmötesgå bristen av speciallärare:

• Erbjud ett eget spår till speciallärare. Det säger sig självt att det inte kan krävas upp till 8 års högskolestudier för att bli speciallärare. En sådan utbildning kan aldrig löna sig i längden för arbetstagaren ur ett livslångt perspektiv. Alternativt blir det på tok för dyrt för arbetsgivaren vilket gör att tjänster som egentligen behövs inte efterlyses – ”man löser det i arbetslaget”. Högskolorna behöver därför utveckla speciallärarprogram som inte enbart är ett påbyggnadsprogram.
• Slopa tre års yrkeserfarenhet från läraryrket, erbjud påbyggnaden direkt. Lärarutbildningen bör direkt kunna erbjuda denna spetskompetens. Studenten som vill bli speciallärare kan välja att bygga på detta direkt medan hen befinner sig i den studerande fasen i livet. Innan barn och familj börjar ha en inverkan på möjligheten. På så sätt kan vi få fler speciallärare.
• Finansiera vidareutbildning ordentligt från statligt håll så att det inte blir en förlustaffär att plugga vidare. Ersätt lärare med full lön för heltidsstudier, och betala lönen upp till 50 procent för den som studerar på halvfart.

”Barnen behöver det här stödet”

Konsekvensen av att inte genomföra något av dessa förslag blir att ansvaret hamnar på den undervisande läraren alternativt en assistent som saknar utbildning och kompetens för att bemöta barnets behov. I slutändan är det alltid barnet som blir drabbat genom att inte få det adekvata stöd hen har rätt till enligt skollag. Vi lärare i skolan behöver det här stödet. Barnen behöver det här stödet.