Förslag på ny yrkesutbildning missar målet

Behovet av en reformering av den kommunala vuxenutbildningen har länge varit uppenbart. Förhoppningarna från industrin var därför stora när regeringens utredare presenterade sina förslag i vintras.

Tyvärr har inte utredningen tagit tag i grundproblemen.

Inom tre år behöver industrin ersättnings- eller nyrekrytera över 300 000 medarbetare i yrkesroller som kräver gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Då det vanliga gymnasiet inte lyckas attrahera tillräckligt många sökande sett till arbetsmarknadens behov, är yrkesutbildning för vuxna helt avgörande för att industrin ska klara sin kompetensförsörjning. Denna utbildningsform, även kallad yrkesvux, har blivit avgörande för att människor ska kunna byta yrkesbana eller få en andra chans att komma in på arbetsmarknaden.

Men yrkesvux dras med stora problem.

Osäker framtid för industrin 

De kommunala huvudmännen erbjuder i de flesta fall enbart ett snävt och ensidigt utbildningsutbud att välja bland. Utbildningarna är dessutom bara tillgängliga för boende i kommunen eller i närliggande kommun.

För yrkesvux gäller det nu att göra om och göra rätt.

Ett annat betydande problem är att utbildningsanordnarna sällan har de ekonomiska möjligheterna att investera i utrustningen som behövs för de utbildningar som är väsentliga för industrin. Resultatet blir då färre industrirelevanta utbildningar. Detta, plus det redan generella problemet med för lågt söktryck till dessa utbildningar, gör framtiden för industrin ytterst osäker.

Bland förslagen som regeringens utredare presenterade fanns en ny utbildningsform. Problemet med det är att de huvudsakliga bristerna med yrkesvux ändå kvarstår. Ett annat förslag var att kraftigt öka förekomsten av lärlingar – något som inte efterfrågats av näringslivet. Det innebär snarare att bristerna inom utbildningssystemet lämpas över på företagen. Utredarens förslag skulle inte lösa problemen, bara flytta dem. För yrkesvux gäller det nu att göra om och göra rätt.

Vill se behov av kraftfulla förbättringar  

IF Metall är det största LO-förbundet på industrisidan och Teknikföretagen är svensk industris största bransch- och arbetsgivarorganisation. Tillsammans vill vi se kraftfulla förbättringar inom befintligt yrkesvux.

En reformering bör ha följande utgångspunkter:

• All yrkesutbildning på gymnasial nivå ska numera planeras och dimensioneras utifrån arbetsmarknadens behov. Samtliga utbildningsformer måste omfattas om vi ska få den effekt som reformen syftar till.
• Inför ett statligt stöd till utbildningar och skolor som behöver göra tunga investeringar, i till exempel maskiner och annan utrustning.
• Det är arbetsmarknadens parter som ska avgöra om det ska finnas avtal för anställning av lärlingar. IF Metall och Teknikföretagen vänder sig starkt emot att lärlingsutbildningen ska växa enbart utifrån ekonomiska skäl eller som ett självändamål i sig.
• De studerande ska ges möjlighet att ta sig vidare i utbildningssystemet, oavsett vilken utbildningsform de har valt. Utbildningsformerna får inte skapa A- och B-lag inom utbildningssystemet.

Alla är vi överens om att den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna behöver reformeras. Men det är avgörande att det sker på rätt sätt. Då har vi en chans att åtgärda den skriande brist på rätt kompetens som svensk industri har att brottas med.