Debatt

200 000 svenskar lider av okänd folksjukdom

Medier behöver bli bättre på att uppmärksamma sjukdomen polyneuropati. Och pengar måste satsas på forskning och utbildning så att den kan behandlas bättre. Det skriver Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet.

Ett stort problem med polyneuropati är underdiagnostisering, skriver debattören.
Ett stort problem med polyneuropati är underdiagnostisering, skriver debattören.Foto: Claudio Bresciani/TT
Lise Lidbäck
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den 16 oktober är polyneuropatidagen. En dag som Neuroförbundet har instiftat för att väcka uppmärksamhet kring polyneuropati som är en neurologisk folksjukdom som nästan 200 000 svenskar har. Men alltför få känner till vad polyneuropati är, och alldeles för lite satsas på forskning om vad som kan göras för att lindra och i framtiden kunna bota sjukdomen.

Sjukdomen svår att kategorisera

Polyneuropati är en samlingsbeteckning för en grupp sjukdomar som involverar skador på flera perifera nerver. Det är de nerver som leder impulser som styr muskler och tar emot känselintryck från huden, till och från ryggmärgen och hjärnan. Polyneuropati kan orsakas av olika faktorer som diabetes, cancerbehandling, alkoholism, vissa infektioner, autoimmuna sjukdomar och naturligt åldrande. Ibland hittar man ingen orsak. Den stora variationen i orsakerna kan göra det svårare att generellt kategorisera eller förstå sjukdomen.

Symtomen på polyneuropati kan variera beroende på vilka nerver som påverkas och vilken typ av skada som uppstår. Detta kan göra det svårt att enkelt identifiera sjukdomen och dess specifika symtom. De som drabbas av polyneuropati lider ofta av domningar, smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötter samt ibland även händerna. Vanligt är att balansen påverkas. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna.

Vissa kanske inte ens förstår att de har polyneuropati eftersom symtomen kan vara subtila eller förväxlas med andra tillstånd. 

Polyneuropati kan också påverka det autonoma nervsystemet. Det är de nerver som styr inre organ som inte kan påverkas av viljan. Det gäller till exempel nerver som styr hjärtats arbete, andningen, blodtrycket, tarmarnas rörelser, förmågan att kissa och könsorganens funktioner.

Medvetenheten måste öka

Ett stort problem med polyneuropati är underdiagnostisering. Eftersom polyneuropati kan ha varierande symtom, och olika grad av svårighet, kan det vara svårt att snabbt diagnostisera den. Vissa kanske inte ens förstår att de har polyneuropati eftersom symtomen kan vara subtila eller förväxlas med andra tillstånd.

Sammanfattningsvis är polyneuropati en komplex och varierande sjukdom som kan vara svår att förstå och diagnostisera. Det är dock viktigt att sprida medvetenhet om sjukdomen och dess möjliga konsekvenser för att öka förståelsen och stödet för dem som påverkas av den.

Genom att instifta en nationell polyneuropatidag vill vi på Neuroförbundet bidra till att öka kunskapen om ett folksjukdomstillstånd som vi ser drabbar allt fler invånare. Men även medier måste berätta om diagnosen. Och regeringen behöver satsa pengar på forskning och utbildning för att ta fram effektivare behandlingar som i sin tur leder till bättre livskvalitet för många drabbade invånare.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024