27 aktörer: Regeringen måste prioritera medicinsk forskning

Utbildning och forskning är avgörande för Sveriges välstånd. Men de senaste åren har statliga investeringar i medicinsk forskning för hälsa minskat, vilket är mycket allvarligt.

Vi uppmanar den nya regeringen att i kommande budgetar öka investeringarna så att vi inte förlorar kompetens och därmed konkurrenskraft. Det är avgörande för befolkningens hälsa och landets långsiktiga välstånd.

Den 17 oktober utsågs Ulf Kristersson till statsminister och kunde därmed bilda regering. Dagen efter läste han upp den regeringsförklaring som visar på regeringens ambitioner kommande mandatperiod och konstaterade att ”Utbildning och forskning av hög kvalitet är helt avgörande för Sveriges välstånd”.

Hälsoekonomiska vinster och ökad hälsa

Uttalandet kunde inte vara mer korrekt. I dag presenterar vi en ny rapport som tydligt visar på värdet av medicinsk forskning och utveckling både i form av ökad hälsa och hälsoekonomiska vinster. Satsningar på området bidrar exempelvis till:

• Att stärka hälsa och rädda liv. Genom medicinsk forskning sker nya kunskapsgenombrott som förbättrar möjligheterna att förebygga sjukdomar, ge mer exakta diagnoser samt effektivare behandlingar. Exempelvis överlever i dag 85 procent av alla barn i Sverige som får en cancerdiagnos, jämfört med 13 procent på 1950-talet. Ytterligare ett exempel är vaccin mot mässling som beräknas ha räddat över 25,5 miljoner liv globalt enbart mellan år 2000 och år 2019.
• Hälsoekonomiska vinster. Tack vare medicinsk forskning kan vi sänka samhällets kostnader för ohälsa och fler friska personer kan gå till jobbet. Exempelvis har forskning och ny teknik inom kranskärlssjukdom, stroke, hjärtsvikt och hjärtarytmier under en 40-årsperiod inneburit en sammanlagd hälsovinst i Sverige på mellan 497 och 996 miljarder kronor.
• Fler jobb och ökat välstånd. Forskning och kompetens utgör en grundpelare för ett konkurrenskraftigt näringsliv som ger skatteintäkter, exportintäkter, forskningsinvesteringar och arbetstillfällen. Medicinska och farmaceutiska produkter utgör den näst största varuexportgruppen i Sverige och läkemedelsindustrins export uppgick till 100 miljarder kronor under år 2021.

Pandemin visade tydligt på den medicinska forskningens betydelse för såväl enskilda patienter som för samhället i stort. Utan snabba och kraftfulla forskningssatsningar – och en bakomliggande långsiktighet i investeringar i kunskapsutveckling och forskningsinfrastruktur – hade våra möjligheter att bota, behandla och rädda liv varit mycket begränsade.

Anslagen har minskat i förhållande till BNP

Under de senaste åren har statliga investeringar i forskning ökat, dock inte för medicinsk forskning för hälsa. Tvärtom har anslagen för detta livsviktiga område minskat i förhållande till BNP, vilket är mycket allvarligt och oväntat givet hur värdefull den investeringen är. För varje krona som används till sjukvård i Sverige i dag investerar staten parallellt enbart 1,6 öre i medicinsk forskning och utveckling. Det är för lite. På sikt bör den uppgå till fyra öre per vårdkrona.

Vi uppmanar den nya regeringen att i kommande budgetar visa att man menar allvar med sitt uttalande om vikten av utbildning och forskning och öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning och utveckling. Det är en förutsättning för att Sverige ska vara en världsledande forskningsnation och att ny kunskap och innovationer ska komma patienter till del, helt i linje med statsministerns regeringsförklaring. En sådan långsiktig satsning skulle öka konkurrenskraften och bidra till en bättre hälsa för Sveriges befolkning.