Backa inte in i framtidens diabetesvård trots ekonomiska utmaningar

I dag finns moderna tekniska hjälpmedel som aktivt bidrar till bra och stabil blodsockerkontroll vid diabetes, vilket minskar komplikationsrisken för individen. Just nu drar emellertid regionerna åt svångremmen på ett minst sagt ogenomtänkt sätt, inte minst för de personerna med diabetes typ 2 som har behov av medicinteknik. Det är hög tid att regionerna omfamnar den nya diabetestekniken i stället för att backa in i framtiden.

Teknologin utvecklas 

Diabetes är en påfrestande kronisk sjukdom, men det går att leva ett bra liv om alla får den hjälp de har krav på. Och det är mycket glädjande att den teknologiska utvecklingen har tagit stora kliv framåt under senare år. Här spelar pumpar, glukosmätare, sensorer och andra tekniska hjälpmedel en avgörande roll för personer med diabetes. Det gäller även för många av de drygt 500 000 med diabetes typ 2 i Sverige.

När vi nu ser att en tillfällig, främst inflationsdriven, kostnadskris används som svepskäl för att dra in på välfungerande behandlingar blir vi på riktigt oroliga för framtida investeringar inom området

Vi vet dock sen tidigare att det finns en benägenhet att snåla med användningen av ny medicinteknik och att det är stora variationer mellan och inom regionerna i vem som får tillgång till denna. Det sistnämnda bekräftas i den nypublicerade årsrapporten från Nationella diabetesregistret. Samtidigt får vi in berättelser från individer, som plötsligt ska nöja sig med en mer ineffektiv vård givet den kortsiktiga kostnadsjakten i regionerna. Den gemensamma nämnaren är att främst personer med typ 2-diabetes som har haft en effektiv behandling nu nekas tillgång till medicinteknik eller i vissa fall tvingas bekosta den själv.

I vår senaste medlemsundersökning från februari, där 3 604 personer med diabetes medverkade, uppgav sex procent med diabetes typ 1 att de har blivit nekade tekniska hjälpmedel som de behöver i dagsläget. Samma andel bland personer med diabetes typ 2 var tolv procent. I gruppen som har inte har fått de hjälpmedel de efterfrågar uppger en av tre att vårdgivaren anser att det är för dyrt – denna andel är densamma oavsett diabetestyp.

Används som svepskäl 

Tröskeln för personer med diabetes att få moderna tekniska hjälpmedel är ur vårt perspektiv alldeles för hög i många regioner. Vi är fullt medvetna om att dessa inte är gratis, men jämfört med att betala för behandling av diabeteskomplikationer eller att personer med sjukdomen blir sjukskrivna så är det en liten kostnad. Och när vi nu ser att en tillfällig, främst inflationsdriven, kostnadskris används som svepskäl för att dra in på välfungerande behandlingar blir vi på riktigt oroliga för framtida investeringar inom området.

Vi ser därför behov av en mer generös och modern tillgång till tekniska hjälpmedel i diabetesvården utifrån individens behov och önskemål. Det är bra för den enskilda individen och samhället i stort. Vi har några förbättringsförslag:

• Uppdatera de nationella riktlinjerna för diabetesvård, och här bör bland annat de tekniska innovationerna få ett större genomslag och behandlingsmålen skärpas.
• Regionerna bör investera mer i tekniska hjälpmedel, gärna via centrala budgeter, så att fler personer med diabetes får den hjälp de behöver och inte drabbas av att råka hamna på en vårdcentral som inte anser sig ha råd att förskriva tekniken.
• Etablera en nationell samverkan runt diabeteshjälpmedel så inte tillgången till dessa bestämts av människors bostadsort, men däremot det individuella medicinska behovet.

Detta kommer ge bättre hälsa och livskvalitet för individen samt minskade kostnader för sjukhusbaserad vård för diabeteskomplikationer och färre besök på akutmottagningar.