Debatt: "Elevhälsan måste bli proaktiv"

Elevhälsans resurser minskar men behovet av en fungerande elevhälsa har aldrig varit större. Fler elever med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar har det tufft i skolan samtidigt som kompetensen om dessa grupper ofta är bristfällig.

Flera utredningar har tidigare uppmärksammat stora brister hos dagens elevhälsa. Nu kommer även kritik från vetenskapligt håll. I en artikel i Läkartidningen (2018/02) lyfter flera forskare från Gillbergcentrum den psykiska ohälsan bland dagens elever.

Övermäktig stress

Forskarna menar att elever med autism, språkstörning och ADHD särskilt måste uppmärksammas. Dagens läroplan ställer stora krav på elevers kognitiva och exekutiva förmågor, något som dessa elever har stora svårigheter med. Stressen blir för elever med de här utmaningarna ofta övermäktig. Psykiska ohälsa kan bli en följd av detta.

Vi känner väl igen forskarnas bild. Vi möter allt fler elever med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar som kämpar utan att få fullständiga betyg, som blir utmattade eller lider av psykisk ohälsa.

Behövs ökad kompetens

Elevhälsans fokus måste ligga på att arbeta med förbättring av hela lärmiljön i relation till de anpassningar och stöd som en del elever behöver.

Skriver skribenterna

Vi delar också forskarnas analys att elevhälsan borde vara en första linjens mottagning så att inga elever riskerar att falla mellan stolarna. På så sätt får eleven en snabb första bedömning. Det finns även möjlighet att uppmärksamma bakomliggande faktorer som kognitiva svårigheter eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism, språkstörning eller ADHD.

Det krävs flera åtgärder för att förbättra elevhälsan: 

• Det är avgörande att elevhälsan finns nära eleverna för att kunna verka främjande och proaktivt.
• En central uppgift i elevhälsans främjande uppdrag är att utforma en lärmiljö som fungerar för alla elever.
• Det måste finnas rätt kompetens inom elevhälsan för att möta elever med olika funktionsnedsättningar.
• Fler professioner behöver inrymmas inom elevhälsan, exempelvis arbetsterapeuter, logopeder, fysioterapeuter och socionomer.
• Det behövs en speciallärar- och specialpedagoginriktning kring neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar.
• Elever måste ges möjlighet att få individuellt utformat stöd och inte endast en given uppsättning stödinsatser som skolan klarar av.
• Stödet ska utformas utifrån en noggrann kartläggning av individens förutsättningar och samverkan med en specialpedagog.

Omvänt är bristen på ovanstående insatser starkt bidragande orsaker till att många elever med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar upplever stress, psykisk ohälsa och har hög skolfrånvaro.

Lärmiljön måste anpassas bättre

Men ett sådant arbete går inte att genomföra utan ökad kompetens om elevers funktionsnedsättningar. Elevhälsans fokus måste ligga på att arbeta med förbättring av hela lärmiljön i relation till de anpassningar och stöd som en del elever behöver.

Elevhälsan bör integreras i övrig skolpersonals arbete. Elevhälsan får heller inte bli en plånboksfråga för varje kommun och skola. Kostnaderna, både för individ och samhälle, blir långt mycket högre när elever med neuropsykiatriska och kognitiva funktionsnedsättningar inte får stöd från elevhälsan.