Hjärnfonden och sju fackförbund: Så kan politiken bidra till bättre arbetsmiljö

Den ohållbara stressen måste få ett slut. Det är hög tid att flytta fokus från enskilda individers ansvar till ohållbara strukturer i arbetsmiljön. Arbetslivets villkor behöver reformeras. Vi vill se fler som på nationell nivå, liksom i regioner och kommuner såväl som på enskilda arbetsplatser, tydligare står upp för arbetsmiljön och att reformer genomförs.

Tillsammans representerar vi, medskribenter med Hjärnfonden, över en miljon medlemmar och medarbetare i välfärdssektorn. Den nya arbetsmiljöstrategin som regeringen nyligen aviserade räcker inte. Sverige kan bättre.

Tre av tio är i riskzonen

Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning ökar risken för utmattningssyndrom, en hjärnsjukdom. Under pandemin har redan hårt pressade yrken arbetat ännu hårdare. Hjärnfonden har låtit 1 000 slumpvist valda undersköterskor, lärare, läkare och sjuksköterskor svara på en enkätundersökning från Sifo inklusive ett vetenskapligt validerat stresstest. Den visar att 46 procent upplever mer stress i dag jämfört med innan pandemin. Tre av tio har så hög stressnivå att de är i riskzonen för utmattningssyndrom. En tredjedel har inte ork över för att göra andra saker efter arbetet.

Betalar med sin hälsa

Sedan 2010 har den stressrelaterade psykiska ohälsan dominerat sjukfrånvaron. År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast – de inom vård, skola, omsorg och sociala tjänster.

Vi kan inte acceptera att någon drabbas. Varje person betalar med sin hälsa, sina relationer, och sin möjlighet att delta i arbetslivet och livet fullt ut. Stressrelaterad psykisk ohälsa är en onödig sjukdom som går att förebygga. De ökade sjukskrivningarna beror på strukturer och brister i arbetsmiljön – individerna betalar med sin hälsa. Samhällskostnaden totalt är enorm. Det är ohållbart och därför fortsätter vi som fackförbund och i partsförhållandet att driva de här frågorna på alla nivåer.

Politiken kan bidra

Hjärnfonden har startat Stresslarmet och samlat kunskap och insikter från drabbade, forskare och experter. Resultatet är en rad förslag på hur politiken kan bidra till att färre drabbas.

Vi vill se:

1. Ett tydligt ledarskap som står upp för arbetsmiljön. Makt och ambition att förändra börjar högst upp. Ansvariga politiker och myndigheter behöver ta ansvar för att bidra till ökad kunskap om skadlig stress bland arbetsgivare, vilka skyldigheter de har och hur de kan förebygga bättre.
   
   
2. Tuffare lagar mot arbetsmiljöbrott. Ingen har ännu dömts för arbetsmiljöbrott till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Regelverket behöver ses över.
   
   
3. En nationell kommission för bättre arbetsmiljö. Regeringen bör tillsätta en nationell kommission som årligen analyserar några av de värst utsatta yrkesgrupperna och får mandat att peka på nödvändiga åtgärder och var ansvaret ligger.
   
   
4. Rätt kompetens på rätt plats – implementera tillitsreformen. Friheten att själv förfoga över sin arbetstid och kontrollen av arbetsuppgifterna spelar en enorm roll för en sund arbetsmiljö. Lita på medarbetarna och första linjens chefer. Låt dem bestämma över sitt arbetsschema och var de gör bäst nytta. Kärnuppgiften trängs nu ofta ut av administrativa uppgifter eller ska ske på minutschema som skapar stress.

Ett friskare arbetsliv

Nu är det dags att förändra de osunda strukturerna. Den nya arbetsmiljöstrategin är välkommen, men det behövs mer. Vi ser fram emot en fortsatt diskussion med Eva Nordmark (S) om konkreta reformer som gör skillnad. Men det krävs också att alla andra sluter upp. Ju fler vi blir som fattar nya beslut – desto snabbare kan de vi värnar om att Sverige få ett friskare arbetsliv.