Intelligent vård kräver både människor och maskiner

Med rubriken ”En trygg vård kräver människor – inte maskiner” skriver en grupp experter inom vård och samhällsfrågor på DN Debatt 16/10 att snäv och teknikfokuserad effektivisering inte kommer att ge oss den vård av rätt kvalitet och kvantitet som Sverige behöver.

Sverige behöver mer och bättre vård, särskilt eftersom vår åldrande befolkning bara växer med ökande individuella vårdbehov. I den fortsatta digitala och sociala utvecklingen av framtidens vård behöver vi därför kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det handlar nämligen inte om antingen människan eller maskinen för att lyckas, utan om både och.

Automatisering för att frigöra arbetstid

Detta ”både och” behöver fokusera mer på hur vi använder oss så smart som möjligt av vår tillgängliga kollektiva intelligens som både är mänsklig och artificiell. Det kräver att vårdsektorn utvecklar strategier och tillvägagångssätt för att använda människa och maskin i kombination som förbättrar arbetet för de anställda och ger rätt vård till patienterna. Men då gäller det också att förstå hur vi skapar kollektivt intelligenta lösningar där den mänskliga och den artificiella intelligensen verkligen kommer till sin rätt och kompletterar varandra för de resultat vi vill och behöver uppnå. Det resonemanget utvecklade jag på DI Debatt den 12/5 för framtidens verksamheter i allmänhet, och som är högst relevant att applicera i vårdsektorns utmaningar med krisande finansiering, kompetensbrist och växande vårdbehov i samhället.

Jag håller med om att initiativen inom digitalisering och utveckling av artificiell intelligens inom välfärden och vården alltför ofta endast handlar om automatisering för att kunna reducera personal. Automatisering inom vården behöver i stället inriktas mot att frigöra mänsklig arbetstid från icke värdeskapande administration till att öka patientnära vårdproduktion. Det kan exempelvis vara att låta en chatbot avlasta vårdpersonal med initiala kontaktsamtal så att de kan ägna sig åt fler kvalificerade patientmöten med konkreta diagnos- och behandlingsåtgärder i nästa steg.

Använd tekniken på rätt sätt

Att lyckas med omställningen till en hybridiserad vård mellan människa och maskin bygger därför till stor del på att kunna integrera två huvudperspektiv i utvecklingen:

1. Använda tekniken för att göra de vårdanställdas arbetssituation mer meningsfull, hållbar och jämlik.
2. Skapa lösningar baserat på tydliga förväntningar och förutsättningar för både mänsklig och artificiell intelligens som levererar bästa möjliga vård för patientens behov.

Det första perspektivet skrev jag om tidigare i år på Expressens debattsida den 8/8, och det andra perspektivet argumenterade jag för på Dagens Samhälles debattsida den 22/8, båda med fokus på välfärdssektorn som helhet.

I en pågående samverkansdialog med initiativet Nära vård hos Sveriges kommuner och regioner (SKR) medverkar jag till att utveckla förståelsen för dessa perspektiv. I det arbetet är det tydligt att den framtida patientnära vården behöver integrera en mängd olika kunskapsområden för att kunna producera smarta och skalbara vårdtjänster som ger vårdtagare den upplevelse de förväntar sig och den behandling de behöver.

Ja, en trygg vård kräver människor. Men en intelligent vård som är både trygg och produktiv kräver människor och maskiner som samarbetar smart.