Klart med gemensamma mål mot antibiotikaresistens
EU:s medlemsstater är överens om gemensamma rekommendationer för att minska antibiotikaresistensen. ”Att vi har nedbrutna mål på landnivå är något helt nytt”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget.
Linda Berglund
Redaktör Altinget Vård och hälsa samt Altinget OmsorgEU-kommissionen kom med sitt förslag till rekommendationer i slutet av april. Det förslag som socialministrarna enades om i Luxemburg i tisdags innebär bland annat att länderna ska vara återhållsamma med antibiotika i vården, men också ta fram gemensamma riktlinjer för att bekämpa infektioner och ta fram nationella handlingsplaner. Varje land har fått sina mål att uppfylla till 2030.
Eftersom det är en rekommendation är det inte tvingande men Jakob Forssmed menar ändå att det är en stor framgång.
– Det är inte tvingande, men bara att man sätter upp de här åtagandena och att länderna har ställt sig bakom det gör att det kommer att finnas något att mäta emot.
Sverige ligger redan långt fram i arbetet och har betydligt mindre att göra för att klara målen, men måste också fortsätta att minska antibiotikaanvändningen. I överenskommelsen föreslås en minskning med tre procent inom öppen- och slutenvård.
Mest att göra har sju länder, däribland Grekland och Frankrike, som ska minska användningen med 27 procent.
Att länderna kommit överens är en stor framgång för det svenska ordförandeskapet, som har prioriterat frågan högt, säger Jakob Forssmed.
– Det är klart att det blir diskussioner när man bryter ner det i beting för länderna. Då kommer det närmare, men det är därför jag är så glad över att det finns med. Vi är också överens om att EU behöver agera mer för att stötta arbetet globalt.
Vad händer om ett land inte klarar betinget?
– Det finns inga sanktioner, men det blir en nesa. Det blir ett underbetyg för det landets arbete.