"Kontakten med Försäkringskassan – ett av läkarnas största arbetsmiljöproblem"

Karin Båtelson
Ordförande, Sjukhusläkarna
Sten Östenson
Överläkare i kardiologi och styrelseledamot, Sjukhusläkarna

För läkarkåren är sjukskrivning en del i behandlingen och för Försäkringskassan är det ett strikt juridiskt underlag om rätt till ersättning. Dessa två vitt skilda synsätt gagnar inte patienten, och leder också till att kontakten med Försäkringskassan blivit ett av läkarkårens största arbetsmiljöproblem.

Sjukskrivningarna upplevs av läkarna som godtyckliga, vilket går helt emot principen om ett rättssäkert regelverk för individen. Vi vill se ett ökat samarbete mellan sjukvården och Försäkringskassan, med det gemensamma målet att den sjukskrivne ska bli frisk.

Rättsosäker process

I regleringsbrevet för Försäkringskassan 2020 står: Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete. Tillämpningen av regelverket ska vara enhetlig och rättssäker för individen. För att nå målet ska stöd ges för återgång i arbete genom samverkan med arbetsgivare, myndigheter och andra berörda aktörer. Detta samlade arbete ska leda till att sjukpenningtalet minskar.

Många läkare upplever att medicinska utlåtanden regelbundet ifrågasätts av Försäkringskassan, som efterfrågar motivering på motivering trots att läkaren ställt en diagnos.

Karin Båtelson och Sten Östenson
Sjukhusläkarna

I verkligheten är dagens sjukskrivningssystem snudd på rättsosäkert eftersom bedömningen sker hos enskild handläggare på Försäkringskassan, som måste följa en standardiserad bedömningsmall. Många läkare upplever att medicinska utlåtanden regelbundet ifrågasätts av Försäkringskassan, som efterfrågar motivering på motivering trots att läkaren ställt en diagnos.

Detta medför att hela sjukskrivningsprocessen kan betecknas som rättsosäker för patienten, men har även en negativ påverkan på läkarens arbetsmiljö när intygen regelbundet ifrågasätts.

"I dag är FK det största hindret för att mina patienter ska kunna bli friska och mitt största arbetsmiljöproblem" skrev läkaren Nenad Zeba i Expressen den 27 augusti.

Krävs en rejäl förändring

Utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum” har nu lämnat två delbetänkanden, Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) och En sjukförsäkring anpassad efter individen (SOU 2020:26). Dessa tar upp flera kärnpunkter som kan motverka de problem som vi ser i dag. Men det är viktigt att det kommer till en rejäl förändring med ett ökat stöd för sjukskrivna för att de på sikt ska kunna återgå till arbete.

Samarbete förbättrar

I en ny rapport från Försäkringskassan (Socialförsäkringsrapport 2020:8) går att läsa att psykisk ohälsa, till exempel utmattningssyndrom, står för en allt större del av sjukskrivningarna, vilket ofta innebär halvårslånga sjukskrivningar.

Det är välkänt att patientens rehabilitering brukar gå bäst om flera aktörer samarbetar. Ett ökat samarbete mellan sjukvården och Försäkringskassan skulle säkerställa bättre förståelse för medicinska termer, samt bedömning av patientens sjukdom utifrån förutsättningarna till rehabilitering och återgång till arbetslivet.

Hjälp av det digitala

Ett bättre digitalt verktyg för gemensamma kontakter skulle underlätta kontakten mellan Försäkringskassan och sjukvården. Patienten borde också själv få en större möjlighet att förklara varför denne har sänkt arbetsförmåga, vilket också det skulle kunna göras i samma digitala verktyg som läkaren använder. Då behöver läkaren bara bekräfta om det finns medicinska skäl som styrker beskrivningen och ge prognoser.

Systemet behöver också vara mer flexibelt än i dag, vilket möjliggörs genom partiell sjukskrivning, som äntligen ligger som ett förslag i det andra delbetänkandet. Det är inte enskilda diagnoser som är det viktiga i sammanhanget, utan individens behov för att på sikt kunna återgå i arbete.

Multiprofessionella team

Men Sjukhusläkarna vill också att man utreder möjligheten att införa multiprofessionella team som kan ta över sjukskrivningsprocessen och avlasta läkarna, men även gör sjukskrivningsprocessen mer rättssäker för patienten. Teamet kan ha kompetens inom rehabilitering, försäkrings- och arbetsmedicin och skulle efter remiss från sjukskrivande läkare kunna ta över ansvaret för sjukskrivningar efter en angiven tidsperiod, om sjukskrivningen bedöms pågå en längre tid.

Det skulle avlasta läkarna från långa sjukskrivningsärenden och medföra mindre stress, eftersom de långa sjukskrivningarna tas över av teamet och patienterna får en likvärdig bedömning.

Åtgärder bör tas

För att styra sjukförsäkringen åt rätt håll samt skapa en bättre arbetsmiljö för alla inblandade parter vill vi se:

• Ökat samarbete mellan Försäkringskassan och sjukvården via kontinuerliga avstämningsmöten och utarbetade samarbetsrutiner i gemensamma digitala verktyg.
• Multiprofessionella team med specialistkompetens, som tar över bedömningen av arbetsförmåga och sjukskrivning efter remiss från sjukskrivande läkare.
• Ökad flexibilitet genom partiella sjukskrivningar sett till individens behov för att på sikt kunna återgå i arbete.

Hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans olika synsätt måste överbryggas och dessa åtgärder tror vi är ett steg på vägen. Det övergripande målet måste vara att de sjukskrivna ska bli friska.