Debatt

Rädda liv med en förstärkt testningskapacitet

Att skjuta till mycket pengar för covid-testning i budgeten är bra. Men för att få storskaliga effekter behöver det satsas långsiktigt på testningsverksamheten i regionerna samt att någon form av nationell uppföljning behöver ske, skriver Naturvetarna.

För Naturvetarna står det klart att detta är kompetenser med låga löner och dåliga utvecklingsmöjligheter. Det har gjort och gör det fortsatt svårt att rekrytera inom denna verksamhet, skriver debattörerna.
För Naturvetarna står det klart att detta är kompetenser med låga löner och dåliga utvecklingsmöjligheter. Det har gjort och gör det fortsatt svårt att rekrytera inom denna verksamhet, skriver debattörerna.Foto: Jessica Gow/TT
Kristofer Jervinge
Per Klingbjer
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Covid-testningen tog aldrig den fart som regeringen tänkt i Sverige. Dessutom är det ett år in i testningen uppenbart att den ser väldigt olika ut i landets regioner. Nu är det hög tid att satsa på avancerad diagnostik och på de som arbetar med testning i regionerna, för att säkerställa snabb, likvärdig och rätt vård för patienter i framtiden.

I regeringens vårändringsbudget som lämnas i dag föreslås bland annat 2 miljarder kronor för att stödja regionerna i hanteringen av uppskjuten vård till följd av pandemin. Förutom detta ska ytterligare 1,65 miljarder kronor avsättas för storskalig testning.

Olika förutsättningar i regionerna

Men låt oss titta på hur det ser ut med den storskaliga testningen i nuläget. Regeringen fattade beslut om att snabbt utöka testkapaciteten, den 1 april 2020. Men det var inte förrän Sveriges kommuner och regioner (SKR) i slutet av maj 2020 gav klartecken att göra tester, som frågan rörde sig framåt. Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) har i en intervju med Ekot för drygt två månader sedan bekräftat att ”Testningen borde ha kommit i gång snabbare. Det har inte med strategin att göra, det var inte ett strategival.”

I nuläget är ansvaret för diagnostiken alltför splittrat. 

Per Klingbjer och Kristofer Jervinge
Naturvetarna

I början av juni 2020 kom ett kompletterande uppdrag från regeringen, där målsättningen fortsatt var att en storskalig testning skulle kunna genomföras då detta uttryckligen stod i uppdraget. Men i jämförelse med Danmark, som fattade beslut om storskalig testning vid ungefär samma tidpunkt, har kurvorna för covid-19 testning avvikit allt längre ifrån varandra.

Vecka 13 2021 var testningsfrekvensen mer än 10 gånger större i Danmark för covid-19 mätt i antal tester per 100 000 invånare. Skillnaden kring vad som avses med storskalig testning i de båda länderna är inte försumbar. Nej, den är rentav stor.

Olika strategier förvisso, men vad som blivit tydligt under pandemin är att kurvor över testningsfrekvens har legat väldigt olika även mellan regionerna i Sverige. Detta har heller inte hängt ihop med smittspridningen just då i en viss region. Förklaringen finns i stället att finna i att förutsättningarna för utökad testning ser väldigt olika ut i regionerna, med sämre förutsättningar i vissa regioner och bättre i andra.

Krävs större likvärdighet

För några veckor sedan släppte SVT ett reportage om att en halv miljon tester skickats till Tyskland för analys. I reportaget framgår att flera regioner slog larm tidigt hösten 2020 om att man inte kunde hantera testningen. Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, uttalade sig i november 2020 om att Sverige behöver ”större regionala aktörer än vad vi har i dag” för att kunna hantera liknande situationer bättre framöver.

Naturvetarna väljer att tolka Carlssons uttalande som att det behöver vara en större likvärdighet mellan regionerna framöver inom testning.

”Fortsatt svårt att rekrytera”

I nuläget är ansvaret för diagnostiken alltför splittrat. Avsaknaden av en nationell uppföljning gör att det är svårt att få en överblick. En utveckling där instrumenten blir dyrare och alltmer avancerade gör det svårare att erbjuda en likvärdig testning i hela Sverige.

Att skjuta till mycket pengar för testning i budgeten är bra. Men för att få storskaliga effekter pekar allt på att det behöver satsas långsiktigt på testningsverksamheten i regionerna samt att någon form av nationell uppföljning behöver ske framöver.

Det har under lång tid satsats alltför lite på diagnostiken. För Naturvetarna, som organiserar professioner som arbetar med diagnosticering, står det klart att detta är kompetenser med låga löner och dåliga utvecklingsmöjligheter. Det har gjort och gör det fortsatt svårt att rekrytera inom denna verksamhet.

Att satsa på diagnostik hänger också ihop med den vårdskuld som regeringen i dagens budget satsar 2 miljarder för att komma till bukt med. Sverige har ett lysande läge att ställa om hälso- och sjukvården och satsa på avancerad testning och precisionsmedicin som en väg ur krisen, för patientnyttan.

Tre nödvändiga steg

För att lyfta hälso- och sjukvården, patientnyttan och möjliggöra storskalig testning behöver följande tre saker ske framöver:

  1. Gör diagnostiken likvärdig i hela Sverige.
  2. Satsa mer resurser på diagnostik.
  3. Säkerställ att det är attraktivt att arbeta inom diagnostiken.

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024