Så minskar vi både kostnader och lidande kring artros

I dag, den 2 juni, är det den internationella artrosdagen.

Man räknar med att ungefär var fjärde svensk över 45 år och var tredje över 65 år har artros, men även yngre personer kan drabbas. I den äldre åldersgruppen är sjukdomen den vanligaste orsaken till fysisk funktionsnedsättning.

Grundbehandlingen vid artros är artrosskola, antingen på plats i primärvården eller digitalt. Men även om många patienter ordineras att genomgå artrosskola visar forskning att behandlingen är påtagligt underutnyttjad. Som mest erbjuds den till en av tre personer. En del står till och med på väntelista för operation utan att ha blivit erbjudna artrosskola. Det är också känt att män deltar mer sällan än kvinnor.

Så ökar vi deltagandet  

Artrosskolan är i dag är utformad på ungefär samma sätt som när den startades för trettio år sedan. Ny forskning tyder på att den skulle behöva anpassas mer till individen. Det pågår också forskningsprojekt i ämnet där resultaten ännu inte är klara.

Enligt utvärderingen använder personer med artros smärtstillande läkemedel i hög utsträckning och många kommer till ortoped för ställningstagande till ledprotesoperation innan de har fått grundbehandling.

En mer individanpassad artrosskola skulle sannolikt öka deltagandet, men framför allt är det viktigt att fler patienter får information om att artrosskola överhuvudtaget finns som behandling. I själva verket är artrosskola den grundläggande behandlingen i de riktlinjer som tagits fram av Socialstyrelsen, och som uppdaterades 2021.

I dessa riktlinjer finns en behandlingspyramid där den grundläggande behandlingen är patientutbildning, fysisk träning handledd av fysioterapeut samt vid behov viktminskning. Ifall detta inte räcker är nästa steg ytterligare behandling med exempelvis läkemedel och olika hjälpmedel. Och slutligen; om grundbehandling och tilläggsbehandling inte hjälper kan det vid svåra och långvariga besvär även bli aktuellt med kirurgi.

Patienten kan få mindre ont

Förra året presenterade Socialstyrelsen en nationell utvärdering av vården vid artros. Den visade bland annat att få patienter erbjuds handledd träning med fysioterapeut vid minst tio tillfällen. Utvärderingen visade också att många personer med misstänkt artros eller ledsmärta kommer till fysioterapeut, men fortsatt också till läkare för diagnos.

Processerna för diagnostik och utredning skulle kunna optimeras genom att fler personer går direkt till fysioterapeut. Enligt utvärderingen använder personer med artros smärtstillande läkemedel i hög utsträckning och många kommer till ortoped för ställningstagande till ledprotesoperation innan de har fått grundbehandling.

Med hjälp av grundbehandlingen kan patienten få mindre ont, få tillbaka rörligheten eller senarelägga en ledprotesoperation. Men personer med artros behöver ofta hjälp med träning över tid. Det räcker vanligtvis inte med en folder om mat, motion och goda levnadsvanor, utan det krävs bra verktyg. Artrosskolan ger dessa verktyg. Och en uppdaterad artrosskola kan förhoppningsvis ge ännu bättre resultat framöver.

Reumatikerförbundets budskap är att fler patienter måste slussas rätt vid artrosbesvär, få en korrekt och tidig diagnos och erbjudas den grundläggande behandlingen. Socialstyrelsen konstaterade i sin utvärdering att artros i dag ofta handläggs som ett akut snarare än ett kroniskt tillstånd, vilket vi menar är ett slöseri med både tid och resurser.