Snustillverkarna om danska förslaget: ”Diskriminering”

Länder som inte lyckats lika bra som Sverige med att minska rökningen diskuterar nu mer drastiska förslag. I Danmark finns en politisk tanke om en statligt beslutad diskriminering, en form av apartheid mot de som är födda 2010 eller senare. Enligt förslaget skulle dessa personer mötas av en ständigt höjd åldersgräns för att köpa tobak och nikotin. Resultatet blir i praktiken att personer som är äldre har den rätten, medan de yngre inte har det.

Detta väcker frågor. Vad är det som får människor att ens överväga att statlig diskriminering är ett bra sätt att lösa problem? Har vi inte lärt oss något av 1900-talets historia? Och hur tänker sig nuvarande danska regeringen att det ska fungera i samhället om några decennier, ska 50-åringar avkrävas legitimation medan 52-åringarna kan köpa cigaretter och nikotinportioner?

Sverige har en rökfri generation

Grundproblemet i debatten är att själva problemet inte definierats. För vad är egentligen problemet? Är det att människor använder nikotin, att människor använder tobak, att människor röker eller att människor som röker löper en kraftigt ökad risk att bli sjuka och dö i förtid? Innan dessa frågor besvarats av den som vill införa ytterligare förbud och restriktioner blir all debatt meningslös.

Som företrädare för snustillverkarna i Sverige ser jag just hälsoeffekterna som det problematiska. En produkt som leder till negativa effekter bör inte konsumeras. Men vilka metoder som är bäst lämpade för att nå dit bör såklart diskuteras. Verklighetens resultat bör också observeras. Och vad ser vi då?

Det är röken och att andas in rök i lungorna som är det verkligt hälsofarliga.

Jo, att Sverige i praktiken har en rökfri generation. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik är färre än fem procent av invånarna under 29 år dagligrökare, alltså den definition som Världshälsoorganisationen WHO har satt upp. Det är fantastiskt och borde vara en förebild för alla andra civiliserade länder.

Om danska politiker vore lite smarta skulle de alltså bara behöva blicka mot Sverige för att se vad som fungerar i praktiken.

”Om du inte gillar snus, snusa inte”

Det kan finnas personer som av ideologiska skäl inte alls tycker om att det är snus och nikotinportioner som fungerat som utkörsportar och återvändsgränder när det gäller rökningen i Sverige. Vi har tyvärr kunnat se att organisationer som tidigare bekämpade rökning och cancer numera struntar i hälsoresultaten. I stället är det alla former av nikotinanvändning som står i skottgluggen, trots att vetenskaplig konsensus är tydlig. Det är röken och att andas in rök i lungorna som är det verkligt hälsofarliga, nikotinet i sig har inte alls sådana negativa effekter. Om nikotin vore så skadligt skulle inte läkemedlen kunna finnas till försäljning.

Man kan som förälder eller medborgare vara emot att personer, särskilt yngre, alls provar på nikotin. Men det är en fråga om privatmoral, inte om folkhälsa. Du kan dö om du röker, men inte för att du snusar eller använder nikotin utan rök. Om du inte gillar snus, snusa inte. Så enkelt är det. Det borde även danska folket förstå.

Lagstiftning bör utgå från vetenskapliga fakta och i varje fall inte bygga på dess direkta motsats. I Danmark går man helt fel väg och vill inskränka grundläggande medborgerliga rättigheter. I Sverige likställs rökning och snus av regeringen, helt i strid med medicinsk vetenskap. Utan dialog med branschen kommer vi tyvärr att få se fler förslag grundade på fördomar och okunskap.