Stensmyren: Dags att låta proffsen vara proffs

– Jag är väldigt förtjust i blocköverskridande överenskommelser, säger Heidi Stensmyren i en intervju med Altinget.

Kan överenskommelser skapas om utrikespolitik, försvarspolitik och pensionsfrågor borde det samma försöka åstadkommas på hälso- och sjukvårdens område menar hon. De blocköverskridande överenskommelserna är förutsättningen för att hälso- och sjukvården ska få lösningar som håller över tid.

– Då får vi långsiktiga spelregler och vi slipper hamna i de här 180-gradersbesluten som inträffar efter ett maktskifte.

När Heidi Stensmyren tillträdde som ordförande för Sveriges läkarförbund för snart två år sedan var det en målsättning att förbundet skulle synas mer i samhällsdebatten. För att nå framgång måste man bjuda upp till dans menar hon.  Det hjälper inte att sitta i ett hörn och tycka att man har de bästa förslagen, då kommer man inte framåt.

Två utredningar efterfrågas

Låt proffsen vara proffs, det vill vi se i verkligheten snart. Från politiskt håll vill man att läkare ska ta ansvar, då får man låta oss göra det också.

Om detaljstyrningen av vården.

Det är framförallt tre saker som Heidi Stensmyren anser att politiken måste ta tag i. En självklar fråga är den framtida finansieringen av välfärden.

– Den frågan är så uppenbar. Där behöver man en parlamentarisk utredning och en blocköverskridande enighet om den framtida finansieringen av välfärden. Det är det första jag skulle peka på.

Den frågan är så uppenbar. Där behöver man en parlamentarisk utredning och en blocköverskridande enighet. Det är det första jag skulle peka på.

Om välfärdens framtida finansering.

Det borde också införas ett nationellt system för primärvården, anser hon. När effektivitetsutredningen presenterades i januari kunde den nationella samordnaren Göran Stiernstedt konstatera att primärvården har för få läkare och resurser medan det motsatta gäller för sjukhusen. I utredningen presenteras en lång rad bevis på en underdimensionerad primärvård med problem som underfinansiering, personalbrist och bristande kontinuitet.

– Problembeskrivningen är vi alla överens om, men lösningen saknas. Vi har nu kunnat fastställa att primärvården är underdimensionerad. Det borde vara dags att ge en utredare i uppdrag att skissa på en nationell modell.

Kompetensförsörjning måste lösas

Den tredje frågan är kompetensförsörjningen i vården. Fortbildningsfrågan för läkare är inte löst, anser Heidi Stensmyren. I och med yrkeskvalitetsdirektiven har EU ställt krav för fortbildningen, men i Sverige har implementeringen inneburit att det inte regleras i en föreskrift utan att ansvaret överlämnas till arbetsgivarna själva.

– Det är oerhört frustrerande och det är förvånande att man från statens sida inte inför ett system för fortbildning som säkrar hög kvalitet. Det tycker jag är skrämmande. Det beror på att man ser att man kan spara pengar, men där binder man ris åt egen rygg för det är en kvalitetsfråga för framtiden.

Hon anser att staten borde ta sitt ansvar och sätta ner foten. Bristen på fortbildning kanske inte märks de kommande åren, men om fortbildningen släpar efter riskerar läkare att vara sämre uppdaterade och att gammal teknik inte fasas ut. För Heidi Stensmyren är det en självklar investering för framtiden och något som regeringen borde reglera i en föreskrift.

– Där har regeringen duckat. Det finns inga krav i dag utan fortbildningen hänvisas till en slags allmän ansvarskänsla. Då händer det ingenting.

Underbemanning eller felbemanning  

Enligt en rapport från Socialstyrelsen fortsätter tillgången på läkare, sjuksköterskor och barnmorskor att öka, samtidigt som efterfrågan på vårdpersonal är ännu större.

– Vi har aldrig varit så många läkare och sjuksköterskor. Så frågan är snarare om vi är underbemannade eller om vi är felbemannade?

Enligt Sveriges Läkarförbund saknas det exempelvis runt 1 500 specialister i allmänmedicin. Nyligen lanserade Liberalerna ett förslag om att återinföra vårdbiträden i sjukvården. Det är något som Heidi Stensmyren tycker är positivt. Alla arbetsuppgifter som görs i vården kräver inte en högskoleutbildning.

– Vi gör arbetsuppgifter som vi inte borde göra. Vi vill inte bygga trösklar in till vården och vi måste lämna ifrån oss arbetsuppgifter som vi är överkvalificerade för. Jag tror att det berikar en arbetsplats att det finns många olika kompetenser, säger hon.

Tanken att man utbildar sig väldigt länge för att sedan vara ute i arbetslivet hela livet kommer på sikt att försvinna. Istället ser hon att personer efter sin utbildning kommer ut på arbetsmarknaden, för att sedan fortbilda sig inom ett specialområde och sedan återgå till arbetslivet igen.

Detaljstyrningen måste minskas

I Sverige har det funnits en tro på att man kan ta bort både administrativ personal, sekreterare och undersköterskor, vilket har lett till att varken vårdens resurser eller personalens kompetens utnyttjas optimalt. Om regeringen menar allvar med att låta proffsen vara proffs då måste man också våga låta professionen ta ansvar, menar Heidi Stensmyren och syftar på Socialdemokraternas vallöfte om att minska styrningen i välfärden.

– Låt proffsen vara proffs, det vill vi se i verkligheten snart. Vi ska ha ramar, men detaljstyrningen riskerar att leda fel. Det behövs mer tillit. Från politiskt håll vill man att läkare ska ta ansvar, då får man låta oss göra det också.

Vården måste utvecklas för att kunna bli mer effektiv. Vårdapparaten i Sverige är en stor koloss, medan andra länder arbetar med mindre enheter och större självbestämmande. Problemet uppstår när verksamhetschefen inte har möjlighet att ta det medicinska ansvaret och inte har förmågan att se helheten.

– Problemet blir att man sitter i Stockholm och bestämmer långt upp på departementsnivå över den enskilda läkaren eller sjuksköterskans arbete. Det är en fråga som kan lösas längst ut i verksamheten. Men då måste man tillåta chefen att fatta beslut. Jag tror att ett stärkt chefskap är nyckeln.