Tidigare skolläkare: ”Ingen i samhället har uppdraget att ge vård till skolbarn”

Det är positivt att Socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet för vården ger ut nya riktlinjer, så att barn och unga med adhd och autism ska få bättre vård i skolan och samhället. Problemet är att riktlinjerna från Socialstyrelsen har en missvisande rubrik på uppdraget, eftersom vård i skolan inte längre finns. Så riktlinjerna överensstämmer inte med den nya verklighet som råder för Sveriges skolbarn efter 2010. Det finns ingen sammanhållen vård för skolbarn.

Skolbarnens hälsa försummas

Den nya skollagen 2010 lyfte helt sonika bort skolans uppgift att vara första linjens vård och att vara ett lokalt folkhälsoinstitut, som baserades på medicinska fakta och medicinsk kunskap. Den preventiva vården och kedjan för god folkhälsa som påbörjats med mödravårdscentral och barnavårdscentral klipptes av när barn började skolan, då man tog bort skolhälsovården. Därefter har ingen i samhället uppdraget att ge vård till skolbarn. Inte primärvården, inte regionerna och inte Skolverket. Det betyder i klartext att ingen i samhället har det uppdraget.

I Finland har en skolläkare 2 300 elever per läkare, i Sverige är det motsvarande cirka 10 000 elever.

I slutbetänkandet av utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga SOU 2021:78 som presenterades för tidigare socialminister Lena Hallengren (S) i början av året skriver utredaren Peter Almgren:

”Elevhälsans medicinska insatser kommer inte heller att följas, eftersom Socialstyrelsen i sitt arbete bedömt att den verksamheten inte är primärvård. Det har framkommit i utredningens dialog med Socialstyrelsen. Det innebär att en stor del av hälsan hos barn och unga mellan 6-20 år inte kommer att följas.”

Så elevhälsa är inte vård, vilket Socialstyrelsen har fastslagit. Elevhälsan ligger inte heller under socialdepartementet, utan endast under utbildningsdepartementet. Rektorn är ansvarig för barns hälsa – utan medicinsk utbildning. Finns ingen skolöverläkare finns inget vårduppdrag.

Följ Finlands exempel

Det står i motsats till Finland, vårt föredöme inom skolområdet, där det finns skolhälsovård med skolläkare och skolsköterskor som regelbundet gör klassundersökningar och är första linjens vård och verkar som ett lokalt folkhälsoinstitut baserad på medicinska fakta. I Finland har en skolläkare 2 300 elever per läkare, i Sverige är det motsvarande cirka 10 000 elever. Säkert än färre i dag. I Finland ligger skolhälsovården under primärvården, det vill säga det styrs också av socialdepartementet, förutom utbildningsdepartementet.

Låt oss återinföra skolhälsovården och följa Finlands framgångsrika koncept där lärare få vara pedagoger och den psykosociala delen tillhandahålls av skolhälsovården med övrig elevhälsa, då kan vi få bättre vård till alla barn oavsett fysisk eller psykisk ohälsa.