Utan företagshälsan – ingen god och nära vård

När coronapandemin härjade som värst kom äntligen det efterlängtade vaccin som skulle kunna råda bot på den katastrofala situationen som Sverige, och för den del hela världen, befann sig i.

Mer än fem miljoner av Sveriges befolkning har en koppling till arbetslivet. Möjligheten att vaccineras i anslutning till den egna arbetsplatsen var något som skulle kunna bli avgörande för att effektivt och snabbt nå så många människor som möjligt.

Företagshälsan var redo

Utan att Sverige skulle stanna mer än nödvändigt kunde framför allt de med samhällsbärande yrken och de i produktionen få sin spruta av den sjukvårdspersonal som dagligen utför vaccinationer i arbetslivet. Här stod företagshälsovården över hela landet redo. Ändå blev det inget av den lösningen.

Regionerna satte upp tält, lanserade vaccinbussar, anlitade helt andra privata aktörer som kallade in personal från när och fjärran och gjorde det mesta utom att använda en befintlig väl beprövad resurs.

Detta är bara ett av många exempel på att den offentliga hälso- och sjukvården rört sig allt längre bort från den organisation som arbetar med hälsa på Sveriges arbetsplatser. Att arbetsplatsen är en arena för folkhälsan verkar okänt. Hur det är förenligt med god och nära vård är oklart.

Snabbt och enkelt

Varför skulle inte tidiga signaler på sjuklig stressreaktion kunna remitteras till företagshälsovården?

Svensk sjukvård är i förändring. I varje fall på papperet. Och även i verkligheten, om än kanske inte alltid i samma riktning som på papperet. Sedan många år har ett stort utredningsarbete pågått kring det som ofta kallas ”God och nära vård”, eller ”Effektiv vård” som det betänkandet hette som var startpunkten. Utredarna Göran Stiernstedt och Anna Nergårdh har högst påtagligt blåst nytt liv i de stora sjukvårdsfrågorna.

Men var finns arbetslivet med? På vilket sätt når god och nära vård och effektiv vård dem som arbetar? De som oftast varken är multisjuka eller frekventa besökare av sjukvården men när det väl är aktuellt behöver en kontakt som är snabb och enkel.

Arbetslivet är den saknade pusselbiten

Sjukvården måste vara till för alla. Såväl för de svårast sjuka som sällanbesökarna, de i arbetslivet som kan drabbas av en trasig menisk, högt blodtryck eller diabetes typ-2 men som i övrigt är friska. Åkommor som är relativt lätta att åtgärda och som med lätthet kan förebyggas utan att behöva uppsöka en vårdcentral.

Det har kommit och gått många både kloka och mindre kloka resonemang och regeländringar om hur sjuktalen i Sverige ska minskas. Men faktum kvarstår, svensk sjukvårdsdebatt är ett svårlöst pussel och ingen hållbar lösning kan bygga på att det blundas för hälften av bitarna, arbetslivet. Vi tror att dessa behöver läggas till.

Mål: Gör Sverige friskare

Ett misstänkt förmaksflimmer kan remitteras till kardiologen. Varför skulle inte tidiga signaler på sjuklig stressreaktion kunna remitteras till företagshälsovården? Varför kämpar varje vårdcentral med att få rehabiliteringskoordinatorer att fungera när kopplingen till arbetsgivare och kunskap om arbetsförmåga och sjukförsäkring redan finns samlad i företagshälsovården?

Vi tycker att det är hög tid att regeringen på riktigt inser vad som behöver ske för att en förändring ska vara möjlig så vi kan nå målet att göra Sverige friskare.

Vi vill:

• Att de 5 miljoner av Sveriges befolkning som arbetar måste finnas med i diskussionen kring hälso- och sjukvårdens utveckling i Sverige.
• Att arbetslivet ska ses som en arena för att skapa hälsa och minska ohälsa.
• Att företagshälsovården ses som en viktig del i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvårdssystem.