Krönika av 
Johan Schück

Ska Sverige gå sin egen väg?

Riksbanken står inför valet att våga sänka styrräntan på egen hand eller att vänta in de stora centralbankerna, Federal Reserve och ECB. Just nu råder osäkerhet om vilken väg man ska välja, skriver Johan Schück.

Foto: Claudio Bresciani/TT, Ola Hedin
Johan Schück
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Blir det en räntesänkning vid Riksbankens nästa räntemöte i början av maj? Eller dröjer man till vid följande möte i slutet av juni?

Frågan hålls öppen i det protokoll som har kommit från Riksbankens senaste räntemöte i slutet av mars. Vid det tillfället valde man att avvakta med en ränteförändring, men indikationerna var ändå att en sänkning av styrräntan troligen skulle komma i närtid – om inte i maj, så åtminstone i juni.

Ett beslut innan halvårsskiftet 

Riksbankschefen Erik Thedéen gav det intrycket vid presskonferensen efter mötet, där han talade om en 50-procentig sannolikhet för en räntesänkning i maj. Han höll öppet för att sänkningen kunde dröja till juni, men verkade ganska säker på att ett sådant beslut skulle komma före halvårsskiftet.

Exakt hur detta ska tolkas återstår att se. Thedéen vet nog ännu inte själv hur det ska bli, utan väntar på inkommande data om ekonomin. Men fortfarande verkar det troligt att han hoppas på en räntesänkning i maj eller juni.

Thedéen gav visserligen uttryck för en oro för att kronkursen kunde försvagas, ifall Riksbanken skulle behöva sänka styrräntan före Federal Reserve och Europeiska centralbanken, ECB. Men han verkade inte se detta som något avgörande hinder, ifall de stora centralbankerna väntades sänka sina styrräntor litet senare.

Men som Thedéen också konstaterade så är Riksbankens uppdrag att utforma penningpolitiken utifrån Sveriges förhållanden och behov, vilket kan betyda att man ibland måste gå före andra centralbanker.

Protokollet från Riksbanken, som nu har kommit, ger dock tecken på återhållsamhet. Thedéen ser visserligen skäl för en räntesänkning i maj, men varnar också för att följden på ekonomin kan bli större än önskvärt. Liksom vid presskonferensen argumenterar han för försiktiga, gradvisa lättnader som ger möjlighet att analysera effekterna av lägre räntor.

Exakt hur detta ska tolkas återstår att se. Thedéen vet nog ännu inte själv hur det ska bli, utan väntar på inkommande data om ekonomin. Men fortfarande verkar det troligt att han hoppas på en räntesänkning i maj eller juni.

Dags att vänja sig vid tanken 

Men vad anser Thedéens kolleger i Riksbankens direktion?

Protokollet från det senaste räntemötet ger intrycket att det finns stöd för hans försiktiga hållning, även om det går att urskilja vissa nyanser. Det mesta talar nog för att även kommande beslut kan tas i enighet, vilket man har gjort under det senaste året.

Men hur ser man i direktionen på Riksbankens möjligheter att bedriva en självständig penningpolitik gentemot de stora centralbankerna?

Den enda, utöver Thedéen, som explicit tar upp ämnet är förste vice riksbankschefen Anna Breman som pekar på tidigare tillfällen då Riksbanken har legat steget före ECB i sina beslut.

En debatt om Riksbankens självständighet är ändå att vänta ifall den väntade räntesänkningen utebliver under första halvåret. Det gäller särskilt om argumentet för dröjsmålet är att man, med hänsyn till kronkursen, inte vågar gå före de stora centralbankerna.

Frågan blir då om Sverige under nuvarande förhållanden kan bedriva en egen penningpolitik. Ett alternativ kan vara att knyta kronan till euron, såsom Danmark, eller att gå in i Europeiska valutaunionen som Finland.

Detta avgörs inte av Riksbanken, utan något som ska bestämmas av regeringen. Svenska politiker brukar inte debattera om valutapolitiken, men nu kan det vara dags att vänja sig vid tanken.

Nämnda personer

Erik Thedéen

Riksbankschef
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 1989)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00