Almega: Brottslingarnas dolda måltavla

I debatten framställs ofta företag som brottsredskap snarare än brottsoffer. Detta går i linje med att näringslivets brottsutsatthet varken kartläggs eller på annat sätt belyses av de brottsbekämpande myndigheterna.

En fragmenterad och ibland närmast anekdotisk bild av läget håller tillbaka utvecklingen av träffsäkra och effektiva åtgärder. Ansvaret för det förbyggande arbetet har i stället lämpats över på företagen.

Allt mer sofistikerade brott

Almegas rapport är den första som kartlägger brottsutsattheten inom tjänstesektorn och visar att nästan vartannat företag utsatts för brott under det senaste året. Tjänsteföretagen visar sig främst vara drabbade av skadegörelse, cyberbrott och inbrott. Men även av bedrägerier. I takt med digitaliseringen har dessa blivit alltmer sofistikerade och handlar dessutom om allt större summor.

Artificiell intelligens, AI, kommer att skapa enorma möjligheter men också stora utmaningar – inte minst ur ett säkerhetsperspektiv.

Utvecklingen är bekymmersam av flera anledningar. Digitaliseringen inom näringslivets fortsätter oförtrutet och hastigheten med vilken teknikutvecklingen sker är rasande. Artificiell intelligens, AI, kommer att skapa enorma möjligheter men också stora utmaningar – inte minst ur ett säkerhetsperspektiv.

Det är också oroande att så många som fyra av tio företag enligt rapporten väljer att inte anmäla när de utsatts för brott. Särskilt om man ser till orsaken: Företagen tror inte att det leder till något. Detta medför inte bara ett stort mörkertal med brottslighet och kriminalitet som inte kommer till polisens kännedom, utan visar även på en bristande tilltro till polisen och myndighetens förmåga att upprätthålla lag och ordning.

Åtgärder måste införas 

Detta är ett allvarligt läge som understryker betydelsen av att den brottslighet som drabbar företag ges högre prioritet än i dag. Almega har identifierat ett antal åtgärder som skulle kunna förbättra situationen, exempelvis:

• För officiell statistik över företagens brottsutsatthet. Utveckla Sveriges officiella statistik genom att ta fram nya brottskoder samt en nationell trygghetsundersökning bland företag som kan fånga upp mörkertalet.
• Prioritera mängdbrotten och samordna den digitala brottsbekämpningen. Håll efter mängdbrotten genom att öka kapaciteten i lokalpolisområdena och hantera den alltmer digitaliserade brottsligheten genom att ytterligare samordna de polisiära resurserna.
• Inför ett trygghetsavdrag. Kompensera företagen för deras investeringar i egna säkerhetslösningar för att förebygga och skydda sig mot brott och ordningsstörningar. 

Det är en uppenbar förlust för Sverige att våra svenska företag behöver lägga tid och pengar på säkerhetslösningar, i stället för att fokusera på verksamheten och ytterligare tillväxt. Att brottsligheten riktad mot näringslivet inte alltid syns gör den inte mindre verklig för företagen.

Nu måste den belysas och framför allt bekämpas. Sverige kan inte vänta.