Låt vurmen för offentlighetsprincipen gälla även SKR
Oppositionens nyvunna vurm för offentlighetsprincipen i förhållande till elstödet är märklig. Tänk om man ägnat samma möda åt att kritisera hemlighetsmakeriet inom en organisation som förfogar över enorma belopp av skattemedel och som fattar avgörande beslut: SKR. Det skriver Erik Torstensson.
Erik Torstensson
liberal skribent, gästkrönikör i AltingetNyligen meddelade regeringen att vissa uppgifter som rör det ack så efterlängtade elstödet kommer att sekretessbeläggas i 20 år. Kritiken från oppositionen – som menar att beslutet utgör ett allvarligt avsteg från offentlighetsprincipen – kom lika säkert som förra månads bistra elräkning.
I Sverige är vi vana vid att alltifrån årsinkomst till resultat på högskoleprovet är allmän handling, så vadan detta smusslande kring just elstödet?
Oppositionens nyvunna vurm för insyn
Oppositionens nyvunna vurm för offentlighetsprincipen är märklig. Tänk om S, C, V och MP ägnat lika mycket möda åt att kritisera hemlighetsmakeriet inom en organisation som förfogar över enorma belopp av skattemedel och som fattar avgörande beslut som bland annat rör vård, skola och omsorg. Det hade visat att syftet med deras utspel om elstödet inte bara är att tjäna några billiga politiska poänger.
För SKR:s verksamhet gäller en helt annan välbeprövad princip: Locket på.
Organisationen jag har i åtanke är naturligtvis Sveriges Kommuner och Regioner. SKR har landets samtliga 290 kommuner och 21 regioner som medlemmar och fattar beslut som har stora konsekvenser för vår gemensamma välfärd.
Bakom SKR:s lyckta dörrar
Hur ser vi till att cancervården är jämlikt fördelad över landet? Vilka insatser bör vidtas för att uppnå en effektiv försörjning av läkemedel? Vad ska ett digitalt vårdbesök få kosta? Frågor som dessa diskuteras bakom SKR:s lyckta dörrar.
Den som vill veta hur folkvalda inom SKR röstar – och vilka beslutsunderlag som ligger till grund för deras hållning – lär alltså gå bet. SKR drivs som en ideell förening och omfattas inte av den offentlighetsprincip som oppositionen nu åberopar i sin kritik mot elstödet.
För några år sedan meddelades att SKR ska flytta till nya lokaler på A-läge i centrala Stockholm. Vad kommer kalaset kosta? Den frågan hade kunnat besvaras om flytten gällde i stort sett vilken myndighet som helst som lyder under offentlighetsprincipen. Om myndigheten mot förmodan inte skulle vilja ge besked kan en överklagan ställas till kammarrätten. Inte så för SKR. För SKR:s verksamhet gäller en helt annan välbeprövad princip: Locket på. I en intervju med SVT konstaterar en talesperson från SKR torrt att man beslutat ”att inte gå ut med köpeskillingen” för det nya bygget.
Allt i mörkret lämnas därhän
I en känd skröna letar en överförfriskad man efter sina nycklar som han tappat sent en kväll på vägen hem från krogen. ”Nu har du letat under gatlampan en lång stund. Vad får dig att tro att du tappat nycklarna just där?”, frågar en förbipasserande. ”Jag måste ju leta där jag kan se marken”, blir svaret.
Så länge offentlighetsprincipens sken inte tränger in till SKR:s verksamhet tvingas vi alla agera ungefär lika rusigt som den druckne mannen i skrönan. Journalister, statsvetare och vanliga medborgare kommer fortsätta begränsa sina frågor och efterforskningar – och de diskussioner som följer av dessa – till ett snävt avgränsat område. Allt det mörklagda som ligger utanför lämnas mer eller mindre medvetet därhän.
Fast snart kommer ju elstödet. Kanske innebär det att även oppositionen kan kosta på sig att lysa upp de områden inom SKR:s vidsträckta domäner som alltjämt är höljda i dunkel?
Erik Torstensson är skribent och fristående krönikör i Altinget.
- Trots argument om ”dammiga köksbord” – omskärelse blir inte försvarbart
- Hallengren borde agera och utreda frågan om dödshjälp
- Förvirrande parkeringsregler skapar en stadig inkomstkälla för kommunerna
- Lokalpolitikers incitament att ta ansvar minskar med pappa staten som försäkringsbolag
- Dags att se över hur myndigheter lämnar ut handlingar
- Hur vet vi att FoU-avdragen gynnar rätt saker?