Regeringen vill inte se konsekvenserna för de gröna näringarna

När migrationsminister Maria Malmer Stenergard presenterade utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring ingick inte de gröna näringarna i konsekvensutredningen.

Trots att branscherna tillhör de som drabbas värst av ett lönegolv. För att tvinga regeringen att se effekterna har Gröna arbetsgivare tagit fram en egen konsekvensutredning som visar på oroande effekter.

Avgörande för lant- och skogsbruk

Möjligheten att anställa utländsk arbetskraft är avgörande för lant- och skogsbruk. Under 2022 beviljades drygt 1 200 arbetstillstånd för personer från länder utanför EU, utöver de som gällde för säsongsarbete. Antalet kan kanske tyckas litet, men 90 procent av dessa företag har färre än tio anställda. Varje enskild person är därför avgörande för att klara av att producera vårt behov av spannmål, grönsaker, kött och skogsråvara.

Det som var anmärkningsvärt var att de gröna näringarna helt saknades i analysen.
 

De gröna näringarnas behov av att kunna rekrytera utländsk personal grundar sig i en stor brist på arbetskraft inom alla yrkeskategorier, där djurskötare, maskinförare och skogsarbetare sticker ut särskilt. 70 procent av företagen har svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens och ett av fem rekryteringsförsök misslyckas, enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.

Många anställda har en kollektivavtalad lön som är lägre än 80 procent av den svenska medianlönen var 35 600 kronor i månaden 2023, enligt Medlingsinstitutet. Exempelvis tjänar alla som arbetar inom animalieproduktion mindre än den svenska medianlönen. 78 procent av den yrkesgruppen och drygt hälften av alla skogsvårdsarbetare som arbetar med plantering ligger också under 80 procent av medianlönen.

Trollades bort i konsekvensutredningen 

Inför att regeringen i november 2023 införde det så kallade försörjningskravet på 80 procent saknade promemorian en ordentlig beskrivning av konsekvenserna för svenska företag. När Maria Malmer Stenergard fick frågor om detta hänvisade migrationsministern till den kommande statliga utredningen. I februari presenterade regeringen nästa steg som är tänkt att börja gälla 2025: Ett lönegolv på 100 procent av medianlönen.

I samband med förslaget presenterade regeringen också konsekvensutredningen kring effekterna av ett lönegolv. Det som var anmärkningsvärt var att de gröna näringarna helt saknades i analysen. Svaret på detta var att analysen enbart utgick från hur företagen drabbades om det nyss införda försörjningskravet på 80 procent av medianlön höjdes till ett lönegolv på 100 procent.

Eftersom majoriteten av den utländska arbetskraften redan påverkats av försörjningskravet kunde de gröna näringarna trollas bort från konsekvensutredningen. Trots att ingen konsekvensutredning för branschen gjordes vid införandet av försörjningskravet. Trots att effekterna av försörjningskravet knappt hunnit verka.

Trots att de gröna näringarna är bland de mest drabbade branscherna och att ytterligare kostnader självklart innebär en än mer problematisk situation.

Påverkas negativt av förslaget 

Den statliga utredaren konstaterar själv att det saknas information om hur det nyss höjda försörjningskravet kommer att påverka arbetskraftsinvandring, kompetensförsörjning och lönebildning, samt att ”konsekvensanalysen mot denna bakgrund är förenad med viss osäkerhet.”

Därför har Gröna arbetsgivare känt sig tvingad att ta fram en egen konsekvensanalys som tar hänsyn till alla lönenivåer och konstaterar att det redan införda försörjningskravet får stora negativa konsekvenser. Sex av tio företag inom Gröna arbetsgivare uppger att verksamheten kommer att påverkas negativt av regeringens förslag.

Regeringen behöver ta med följande konsekvenser i sitt arbete:

• På kort sikt kan inte plantering, sådd och skörd utföras som planerat. På längre sikt påverkas möjligheterna till expansion, tillväxt och konkurrenskraft.
• Fler personer från utanför EU kommer i stället att anställas på säsongsanställningar, vilket innebär ökad administration, tid och resurser för att rekrytera och lära upp ny personal inför varje säsong.
• Ett avsevärt högre löneläge i Sverige försvagar den svenska skogsindustrins och lantbrukets konkurrenskraft.
• Företag med kollektivavtal riskerar att behöva konkurrera med oseriösa företag som pressar priserna genom att kringgå systemet. Det riskerar att leda till mer illegal arbetskraft, utan samhälleligt skyddsnät och med risk för människoexploatering.
• När politiken ger sig in i lönebildningen är det ett ingrepp i den svenska modellen som riskerar att helt underminera lönebildningen och bidra till en löneglidning som slår hårt mot arbetsmarknaden.

Om regeringen absolut vill införa lönekrav för arbetskraftsinvandring måste dessa ligga i nivå med branschernas kollektivavtal. Då skulle politiken inte försvåra företagens kompetensförsörjning, samtidigt som man värnar om konkurrenskraften och den svenska partsmodellen.

I annat fall behöver de gröna näringarna få ett generellt undantag från lönekravet, annars blir det en svår framtid för Sverige som skogs- och lantbruksnation.