Sveriges AI-satsningar kräver ambitiös handelspolitik på EU-nivå

Sverige är ett föregångsland i den digitala ekonomin, med såväl ledande globala företag som snabbväxande start-ups. Dessutom är svenska företag även utanför den digitala ekonomin generellt snabba på att inkorporera nya teknologier i sin produktion av tjänster och varor.

Tyvärr hindras svenska företag av en tung ackumulerad regelbörda inom EU. 

Från politiskt håll har regeringen visat ett starkt intresse för Artificiell Intelligens (AI), inte minst kopplat till de fördelar tekniken kan föra med sig för svensk produktivitet och tillväxt.

Fokus på reglering

Sedan världen för ett par år sedan på riktigt tog steget in i AI-eran har dock mycket fokus i den europeiska AI-debatten legat på hur teknologin kan regleras. Samtidigt som det är viktigt att hantera de risker som nya tekniker kan medföra, bör fokus också riktas mot hur de positiva effekterna av teknikskiftet kan främjas.

Utvecklingen av AI-relaterade produkter och tjänster kräver ett antal insatser. Det gäller framför allt: data, beräkningskapacitet, energi, kapital och utbildad arbetskraft. I Sverige har vi turen att ha god tillgång till flera av dessa. Det finns exempelvis ett relativt stort utbud av fossilfri energi, vilket är en konkurrensfördel.

Fyra prioriteringsområden

Men Sverige kan inte ensamt tillgodose sig med de insatser som krävs för konkurrenskraft i AI-eran. Därför kommer EU:s handelspolitik att spela en avgörande roll. Vi vill speciellt belysa fyra områden att prioritera. 

Tillgången till data

På EU:s inre marknad ska fria dataflöden gälla, men dessa begränsas fortfarande delvis av lagstiftningar i medlemsstaterna. Det behöver åtgärdas. För global konkurrenskraft behöver svenska bolag också tillgång till data utanför EU:s gränser. Sådan tillgång kräver digitala handelsavtal som inkluderar fria dataflöden mellan EU och fler länder – speciellt USA. Det bör stå högt upp på den nya EU-kommissionens agenda.

Tillgången till beräkningskapacitet

Många svenska företag använder sig av digitala verktyg som molntjänster, eftersom de ger flexibilitet och frigör eget kapital. I en kommande rapport från Kommerskollegium ser vi att svenska företag som använder molntjänster tenderar att vara mer internationaliserade, med högre exportvärde och fler exportmarknader.

Tyvärr hindras svenska företag av en tung ackumulerad regelbörda inom EU. Här kan den kommande GDPR-översynen vara ett bra tillfälle att hantera några av de mest handelsstörande effekterna som reducerar tillgången till insatser viktiga för AI.

Tillgången till kapital

De senaste åren har den handelspolitiska debatten handlat mycket om subventioner. Vi anser däremot att subventioner inte kan skala upp digitala bolag på det sätt som vi ser exempelvis i USA. I stället behövs en djup och integrerad kapitalmarknad över hela EU.

Med sin starka kapitalmarknad kan Sverige bidra med förslag till en europeisk kapitalmarknadsunion som kan finansiera europeiska teknikbolag.

Tillgången till utbildad arbetskraft

Sverige har en högutbildad befolkning med en relativt stor andel ingenjörer. Samtidigt är bristen på kompetens ett återkommande huvudbry för de svenska företagen. Parallellt ser vi andra medlemsstater som Polen (och framtida medlemsstater så som Ukraina) utveckla en stark techkompetens.

För att öka kompetensutbudet till den digitala sektorn behöver rörligheten för människor och tjänster öka på den inre marknaden. Exempelvis behövs fler och enklare vägar till erkännande av yrkeskvalifikationer.

Stora möjligheter finns

Det finns nu stora möjligheter att stärka vår konkurrenskraft i AI-eran, men då måste EU:s handelspolitik skapa de rätta förutsättningarna.

Vi uppmanar därför till ett samlat svenskt engagemang inom EU – i rådet, parlamentet och kommissionen – för förenklade flöden av data, beräkningskapacitet, kapital och arbetskraft.