11 forskare: Sverige bör ansluta sig till ett paneuropeiskt nollcovid-upprop

3 miljoner människor i världen har hittills dött i covid-19, varav mer än 13 800 i Sverige. I flera länder ökar den tredje vågen på oroande sätt. Sannolikt drivs denna av en ny virusmutant. Forskare och politiker talar om en ny pandemi med ett virus som är mera smittsamt och dödligt.

Den höga smittspridningen i Sverige har aldrig pressats ned till godtagbar nivå vilket gör att smittspridningen kan accelerera med ökande kraft. Under sommaren hade Sverige en flerfaldigt högre ”underlagssmitta” än grannländerna. Visserligen har vacciner börjat rullas ut men de skulle fungera mycket bättre i kombination med sänkt smittspridning. Det tar tid innan barnen är vaccinerade och vaccinerna behöver förnyas i förhållande till nya mutationer.

Den besynnerliga lagom-linjen fortsätter

Medan de flesta länder i Europa bemött smittspridningen med hårda restriktioner, Tyskland och Frankrike stänger även skolorna under ett längre påsklov, fortsätter Folkhälsomyndigheten och regeringen på sin besynnerliga lagom-linje en tredje gång.

En möjlig räddning ur denna till synes hopplösa situation vore om Sverige anslöt sig till en ”Nollvision”, zero-covid strategi. 

2 miljoner medborgare (20 procent av den äldre befolkningen, många med risksjukdomar) har levt helt utanför det sociala livet i över ett år. Coronatröttheten sprider sig, mest tydligt i regeringen själv. Många firar påsklov i fjällen samtidigt som skolministern öppnar högstadie- och gymnasieskolor efter lovet.

Trots att smittspridningen i Sverige är betydligt högre än i våra grannländer (cirka 3 x så hög som i Tyskland, 12 x Finland, 5 x Danmark och 5,5 x Norge) ser man ingen anledning att skärpa restriktionerna utan driver befolkningen en tredje gång in i ett slags limbotillstånd. Många mår dåligt och något slut på detta kvävande tillstånd är inte i sikte. Även med vaccinerna får vi räkna med nya vågor av smittspridning av ett virus som visat en imponerande evolutionär förmåga att anpassa sig. Trots vaccinerna riskerar alltså covid att öka försprånget.

Andra länder har visat vägen

En möjlig räddning ur denna till synes hopplösa situation vore om Sverige anslöt sig till en ”Nollvision” – zero-covid strategi. Enligt vår mening bör Sverige så fort som möjligt och i ett långtidsperspektiv ansluta sig till denna paneuropeiska rörelse och följa de 25 procent av världsbefolkningen som framgångsrikt lyckats minska virusets spridning med nollvision i sikte. Ungefär som Sverige 2004 spred nollvisionen i trafiken och kunde reducera antalet döda och svårt skadade kan även zero-covid-strategin göra det möjligt att i framtiden leva i ett öppet och fungerande samhälle.

Länder som Australien, Nya Zeeland, Taiwan, Singapore, Vietnam och Sydkorea har redan förra året framgångsrikt visat vägen, och våra nordiska grannländer har i praktiken följt samma metod och kunnat minimera smittspridningen till en nivå där samtidig testning och smittspårning möjliggör eliminering av smittan.

Strategin prövades i Norge...

En paneuropeisk zero-covid-strategi initierades av forskare i januari. Metoden innebär att man under en mycket begränsad tid stänger ned så mycket av samhället som är nödvändigt för att trycka ned spridningen till låg nivå. Här ingår givetvis skolor, förskolor, arbetsplatser, individuella mötesplatser och att alla använder munskydd. När man (efter några veckor) har uppnått godtagbar nivå, till exempel en incidens på 5-10 nya fall under en vecka per 100 000 personer, kan samhället sakta öppna igen.

I början av april utgjorde hela Trøndelags region en sådan grön zon i Europa. Livet där kan nu relativt snabbt återgå till det nästintill normala. Kultur- och idrottsevenemang kan åter äga rum, restauranger och kaféer öppna och skolorna fortsätta, med stöd även av regelbunden snabbtestning. Den 10 april utropades som en internationell dag för zero-covid-rörelsen.

...men avfärdades av FHM i KU

Medan Johan Carlson inför KU nyligen avfärdade en sådan metod som orealistisk har en fjärdedel av planetens befolkning redan framgångsrikt lyckats tillämpa den. Samtidigt tar en global och europeisk rörelse i civilsamhället, forskningen och politiken snabbt gestalt. Bland många framstående forskare som förespråkar zero-covid ingår virologen Melanie Brinkmann, systemteoretikern Yaneer Bar-Yam, ekonomen Clemens Fuest, epidemiologen Deepti Gurdasani och Lancet-redaktören Richard Horton.

Ekonomiska studier visar att även samhällsekonomin uppnår betydande fördelar. Vårt förslag står i bjärt kontrast mot den förmenta ”hållbarhet” som FHM har rekommenderat enligt principen att göra minsta möjliga, tyvärr ofta för sent, för att inte ställa betungande krav på folket.