Altinget avslöjar: Hassler vill slopa alla befintliga klimatmål

Ändringar av samtliga klimatmål

Inte bara målen till 2030 bör ses över, anser alltså Hassler som i stället vill att regeringen ger Miljömålsberedningen i uppdrag att uppdatera alla de svenska målen efter EU:s struktur. Därmed skulle bland annat vissa av de åtgärder som i dag räknas in, exempelvis viss koldioxidlagring och köp av utländska utsläppskrediter, inte göra det.

Det nationella etappmålet för 2030, som omfattar sektorerna utanför utsläppshandeln, exempelvis jordbruket, föreslås omarbetas för att likställas med EU:s modell. Det innebär bland annat att en årlig utsläppsbudget skulle kunna bli aktuellt för Sverige, men till skillnad från tidigare beslutad politik skulle mer utsläpp tillåtas.

John Hassler föreslår även vad han beskriver som en skärpning av transportsektormålet som skulle innebära att fokus flyttas från att minska transporternas utsläpp nationellt till elektrifieringen av transportsektorn.

Om regeringen väljer att gå vidare med Hasslers förslag står alltså samtliga nationella klimatmål inför förändringar.

46 förslag

I rapporten finns totalt 46 klimatpolitiska förslag som ska fungera som inspel till den klimathandlingsplan som regeringen ska presentera för riksdagen i december.

Många av förslagen känns igen. En viktig del för att nå de nya målen skulle vara en bredare utsläppshandel, för bland annat fastigheter och transporter. 

John Hassler vill även införa en klimatkabinett under ledning av statsministern och finansministern, likt det klimatkollegium som infördes av S-MP-regeringen men som aldrig användes under Magdalena Anderssons statsministerperiod.

Därtill innehåller utredningen förslag på att det bör snabbutredas ett införande av ett system som ger markägare ersättning för den klimatnytta som skapas, vilket kan likställas med det kolsänkecertifikat som just nu förhandlas fram på EU-nivå.

John Hassler rekommenderar även regeringen att arbeta för en bred politisk överenskommelse kring kärnkraften, att inrätta ett parlamentariskt elektrifieringsråd enligt samma modell som pensionsgruppen samt att införa en kommunal vindkraftsskatt.

Hassler: Osäker klimatforskning

I rapporten skriver John Hassler också om den samlade klimatforskningen samt för, enligt uppdraget, övergripande resonemang kring ett antal principer för den kommande klimatpolitiken. Där skriver han bland annat att ”osäkerheten om hur känsligt klimatet är för utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är mycket stor”.

Om utredningens arbete påpekar Hassler att han inte har haft något utredningssekretariat till sin hjälp med rapporten, och att inga andra utredningsledamöter eller sakkunniga som bistått i arbetet. Hassler riktar dock ett särskilt tack till miljökonsulten Magnus Nilsson, professor Ing-Marie Gren och Per Kågeson, samt flera tjänstemän i Regeringskansliet.

”I huvudsak är därför denna utredning att betrakta som en sammanfattning av den kunskap och de bedömningar jag samlat på mig under mina snart 15 år som forskare inom ämnet klimatekonomi”, skriver han.

Altinget har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som avböjer intervju. Anna Simon-Karlsson, politiskt sakkunnig hos ministern skriver i ett mejl till Altinget att ”vi tillbakavisar uppgifterna om att samtliga nationella klimatmål ska slopas, och att inget av de befintliga klimatmålen ska vara kvar i i sin nuvarande form. Dessa uppgifter stämmer inte överens med det som utredaren föreslår”.