Amanda Lind: ”Demokratin behöver en återstart”

Kultur- och demokratiministern har fått hård kritik under hela coronapandemi för att inte driva en rimligare linje för trossamfunden, kultur- och idrottsrörelsen och föreningslivet. Alltför hårda restriktioner kring verksamheter som förutsätter att människor möts och som kan bedrivas smittsäkert har ändå varit hårt kringskurna, samtidigt som exempelvis köpcentrum har fortsatt fått ha en maxgräns på 500 personer.

Amanda Lind har konsekvent hänvisat till Folkhälsomyndighetens restriktioner.

– Civilsamhället och det breda föreningslivet har gjort avgörande insatser för samhället under coronapandemin. Det är slående att se människors vilja och förmåga att ställa upp för varandra, och bidra till det gemensamma, säger hon till Altinget.

Hon pekar på civilsamhällets inneboende styrka som, trots att det själv drabbats ekonomiskt på olika sätt, ändå gör stora ansträngningar för att hålla igång sin verksamhet.

De ska ta fram förslag på hur civilsamhället själv kan utvecklas framåt, men också komma med inspel till politiken om vad som behövs.

Hon tycker att det är positivt med en ökad journalistisk bevakning av civilsamhället, apropå Altingets nya nisch.

– Det behövs, säger hon.

”Existentiella frågor”

Amanda Lind lyfter trossamfundens sociala verksamhet under pandemin, och hur man stöttar utsatta grupper och individer. Hon framhåller vikten av trossamfunden som samhällsfunktion, och som en plats för tro och andlig åskådning.

– De har jobbat hårt med att svara upp mot smittskyddet samtidigt som man försökt att hålla de religiösa rummen öppna för andakt och reflektion, säger hon.

Hon menar att trossamfunden är bra på att möta människor i svåra, existentiella frågor som rör liv och död.

Men också att deras sociala arbete är ett viktigt stöd för många människor.

– Det kanske man inte alltid ser, men det handlar ju om allt från att stötta utsatta, hemlösa, människor som på olika sätt har det svårt. Men också verksamhet för barn och unga, säger hon.

”Har sin egen dynamik”

Amanda Lind ser med spänning fram emot att följa det utvecklingsarbete som pågår inom civilsamhället just nu, med initiativ som Nysta och organisationer som Famna i spetsen.

– De ska ta fram förslag på hur civilsamhället själv kan utvecklas framåt, men också komma med inspel till politiken om vad som behövs.

För att förbättra dialogen mellan regeringen och civilsamhället har man tillsammans utvecklat Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD).

– Det är ett sätt värdera civilsamhället för vad det är, men också att utgå från civilsamhällets specifika förutsättningar. Civilsamhället är liksom inget företag som man köper tjänster av, utan har sin egen dynamik. 

– Då behövs det här organet så vi kan mötas, och stöta och blöta de här frågorna med varandra. Det har varit väldigt viktigt också under pandemin, säger hon.

Röstbärare gentemot politiken

Kultur- och demokratiminister Lind undviker frågan om vad hon skulle vilja se för specifik utveckling inom civilsamhället framåt. I stället poängterar hon att hon, precis som för konst och kultur, tror på föreningslivets och civilsamhällets frihet att formas som det vill.

Många föreningar har ju som syfte att göra saker tillsammans, men även att driva politisk påverkan.

– Både för att vara röstbärare gentemot politiken, men även för att fånga upp människors intressen och engagemang. Civilsamhället är dynamiskt och organiskt, och påverkas av sin tid.

– Jag vill att civilsamhället ska ha långsiktiga och tydliga förutsättningar att kunna blomma i frihet.

Men vilka signaler om problem får du från civilsamhället?

– Inom de flesta områdena lyfter civilsamhället behovet av att kunna rekrytera nya ledare, styrelsemedlemmar och sådana som är beredda att ta ansvar och organisera.

– Digitaliseringen är också en utmaning för många organisationer, vilket verkar vara lättare för många av de större organisationerna medan mindre föreningar inte har samma resurser.

Långsiktiga verksamhetsstöd

Mer konkret är alltså planering och behovet av långsiktiga verksamhetsstöd, till skillnad från korta projektstöd, en återkommande fråga från civilsamhällets håll.

– Det är en riktning jag gärna ser att vi går mot, säger Amanda Lind.

Hon betonar att det är viktigt att det finns en bredd bland stöden, och att mycket stöd går ut på regional och kommunal nivå.

”Bärande kraft”

Trots coronapandemins utmaningar ser kultur- och demokratiministern ljust på framtiden.

Det är ett sätt värdera civilsamhället för vad det är, men också att utgå från civilsamhällets specifika förutsättningar.

– Många föreningar har ju som syfte att göra saker tillsammans, men även att driva politisk påverkan. Under pandemin har man tvingats att hitta nya, digitala vägar att påverka.

Hon ser en påtaglig digital kreativitet bland föreningar och i civilsamhället, som hon tror kommer att finnas kvar efter pandemin. 

– Man brukar prata om att sjukvården och ekonomin behöver en återstart. Men även demokratin behöver en återstart. Där är civilsamhället en bärande kraft.