Att bara tycka om artskyddet håller inte – vi är trygga med vår tolkning
Att kritisera vår argumentation för att vara för grund utan att själva framföra sakliga och underbyggda argument, gör att resonemanget faller platt. Det skriver Andrea Airosto och Thomas Mårtensson vid Skogsstyrelsen i en replik.
Andrea Airosto och Thomas Mårtensson
Biträdande chefsjurist respektive tf chef tillsynsenheten, SkogsstyrelsenI ett debattinlägg i Altinget kritiserar Gabriel Michanek och Jan Darpö vid Uppsala universitet samt Jonas Sandström vid SLU, Skogsstyrelsen för vår tolkning av rättspraxis kring artskyddsförordningen sedan EU-domstolens avgörande föll i mars 2021. Även företrädare för en rad miljöorganisationer menar i en egen debattartikel att vi gjort en övertolkning av förordningen och det faktum att den omfattar alla fåglar i skogen.
Förgäves letar vi efter sakargumenten men hittar bara vad som framstår som allmänt tyckande. Sedan debatten dragit i gång har vi inte sett någon som kommit med några andra konkreta rättsfall eller dokumentation som tyder på att vårt sätt att följa domarna är felaktigt. Att kritisera vår argumentation för att vara för grund utan att själva framföra sakliga och underbyggda argument, gör att resonemanget faller platt.
”Det är att vägleda”
Analyserna gör vi som fristående och opartisk myndighet.
Enligt den rättspraxis som utvecklat sig i Sverige sedan mars förra året, är det inte längre möjligt att bortse från att samtliga fågelarter omfattas av förbuden i 4 § artskyddsförordningen. Det är inte heller möjligt att göra någon åtskillnad mellan olika fågelarter vid tillämpningen av förbuden i den bestämmelsen, oavsett om arten är hotad eller inte. Det står i vägledande domar och när rättsutvecklingen förändras måste vi som myndighet följa den. Det är inte att vilseleda, det är att vägleda. Analyserna gör vi som fristående och opartisk myndighet.
Otydlig och rättsosäker
Enligt Skogsstyrelsen är den debatt som nu utspelar sig ytterligare ett tecken på att tillämpningen av den här lagstiftningen är otydlig och rättsosäker. Som Skogsstyrelsen framförde redan år 2016 tillsammans med Naturvårdsverket finns det ett behov av att se över artskyddsförordningen så att den blir rättssäker, effektiv och tillämpbar, både för enskilda och myndigheten.
Debattörerna menar också att olika medlemsstater har valt olika lösningar. Hur andra länder valt att implementera skyddet för fåglarna är för oss sekundärt eftersom det är den nuvarande nationella lagstiftningen som Skogsstyrelsen måste förhålla sig till och tillämpa.
Miljöministern gav den 3 mars besked att det kommer ändringar i artskyddsförordningen och det skyndsamt. Detta besked tyder enligt Skogsstyrelsens mening på att frågan om artskyddsförordningens tillämpning för fåglarna inte har ett så enkelt svar som att det är Skogsstyrelsen som har övertolkat den nya rättspraxisen. Att det finns aktörer som tycker att kartan borde se ut på ett annat sätt, kommer inte att förändra den verkligheten.
Skogsstyrelsens analys är alltför grund
Den svenska debatten om artskyddet i skogen är för onyanserad och delvis osaklig. Det är beklagligt att EU-domstolen inte gav tydligare svar på några oklara rättsfrågor. Vi menar dock att Skogsstyrelsens analys av EU-rättspraxis och svensk praxis är alltför grund. Det skriver Gabriel Michanek och Jan Darpö, Uppsala universitet, tillsammans med Jonas Sandström, SLU Artdatabanken.
Miljöorganisationer: Fall inte för påtryckningarna från skogsindustrin
Nu trummas det ut att varje koltrast och bofink ska skyddas mot störning och skada från skogsbruk. Frågan är om budskapet är sant? I de domar som Skogsstyrelsen hänvisar till finns mycket begränsat stöd för att individskyddet ska tolkas så strikt som myndigheten håller fast vid i såväl debattartiklar som pressmeddelanden. Det skriver representanter för Naturskyddsföreningen, WWF Sverige, Skydda Skogen och Birdlife Sverige.