Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt
Visst är det viktigt med goda kunskapsresultat i grundskolan, men kanske ännu viktigare är att ungdomarna lämnar skolan med en tro på framtiden och med självkänslan i behåll. Därför är det bra att det öppnas för att slipa ner den skarpa gränsen för E-betyget, skriver Ola Mårtensson.
Ola Mårtensson
Lärare, fristående krönikör AltingetJag tänker fortfarande på tidigare ledaren för Liberalerna, Jan Björklund, och hans mantra ”Att ställa krav är att bry sig” varje gång någon ifrågasätter höga krav och höga förväntningar på elever och studenter. Utan krav och förväntningar faller många igenom och de som drabbas hårdast av det är barn och ungdomar som kommer från hem där föräldrar av olika skäl inte har möjlighet att stötta och pusha sina barn i skolarbetet och i deras sociala utveckling.
När vi 70-talister gick i högstadiet gällde det relativa betygssystemet (1-5) i svenskt skolväsende och betygen började ges i åttonde klass. Det var inte det bästa system världen skådat men ibland lockas jag att tro att det åtminstone var mer inkluderande. Och kravlöst var det inte. Men fick man en etta i några ämnen var man ändå behörig till gymnasiet, det var snittet som räknades. Får man för många F, eller F i något kärnämne, blir man obehörig till gymnasiet i dag.
Inte slå undan benen
Utbildningsminister Anna Ekström (S) öppnade i förra månaden för sänkta trösklar till gymnasiet med exempelvis förändring i kunskapskraven gällande det lägsta godkända betyget (E). Jag kan förstå om ett sådant förslag väcker kritik, i synnerhet ifrån liberalt håll. Men detta handlar inte om att anamma de låga förväntningarnas tyranni, utan om att inte slå undan benen för unga som har det svårt i skolan.I det gamla relativa betygssystemet kanske eleven hade fått en etta eller en tvåa och kunnat gå vidare till gymnasiet.
Läroplanen är tydlig
I dagens skola får elever betyg från årskurs 6 (och i vissa skolor redan från årskurs 4), kraven är skarpa och du måste klara alla kunskapskrav i ett ämne för att nå det lägst godkända betyget. Läroplanen är mycket tydlig: Om någon av eleverna jag undervisar i svenska inte klarar alla kriterierna för betyget E, underkänner jag eleven. I praktiken är det alltså elevens sämsta prestationer som avgör om en elev blir godkänd eller ej.
Låt mig exemplifiera:
Eleven uppnår några av kunskapskraven för betyget C, övriga för betyget E utom ett, till exempel detta: ”Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap”. Eleven får ett F i betyg och blir därmed inte behörig till gymnasiet. Samtidigt är eleven mycket intresserad av bilar, mekar hemma i pappas garage med sin a-traktor och vill inget hellre än att utbilda sig på fordonsprogrammet och därefter få ett jobb i en verkstad.
Ekström: ”Elever slås ut”
Dagens betygssystem slår ut eleven, vilket är helt orimligt. Detta drabbade drygt 16 000 niondeklassare i våras. ”När den skarpa godkäntgränsen infördes trodde politikerna att det skulle vara en liten andel elever som blev underkända och inte kunde gå vidare. Men under hela den här tiden har vi sett att en ganska stor andel elever slås ut”, säger utbildningsminister Ekström i en intervju i Svenska Dagbladet (6/9-21)
I det gamla relativa betygssystemet kanske eleven hade fått en etta eller en tvåa och kunnat gå vidare till gymnasiet.
Rimliga krav
Ola Mårtensson är förstelärare och fristående krönikör i Altinget.
Tidigare krönikor
- En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?
- Livskraftig landsbygd kräver förändring
- Upprusta skolan och låt lärarna fokusera på kärnuppdraget
- Svårt för Sabuni att göra en Busch
- Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha
- Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället
- Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande
- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik
- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin
- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen
- Svensk politik behöver ett reningsbad
- En öppen process vore bra både för S och för politiken
Det är därför positivt att utbildningsminister Ekström öppnar för att slipa ner den skarpa gränsen för E-betyget. Att ställa alltför höga krav riskerar att få samma effekt som när inga krav ställs alls – det slår ut folk. Känslan av misslyckande blir stor och unga människor ger upp om sig själv och sin framtid. Visst är det viktigt med goda kunskapsresultat i grundskolan, men kanske ännu viktigare är att ungdomarna lämnar skolan med en tro på framtiden och med självkänslan i behåll.
Att ställa rimliga krav är att bry sig på riktigt.