Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt

Jag tänker fortfarande på tidigare ledaren för Liberalerna, Jan Björklund, och hans mantra ”Att ställa krav är att bry sig” varje gång någon ifrågasätter höga krav och höga förväntningar på elever och studenter. Utan krav och förväntningar faller många igenom och de som drabbas hårdast av det är barn och ungdomar som kommer från hem där föräldrar av olika skäl inte har möjlighet att stötta och pusha sina barn i skolarbetet och i deras sociala utveckling.

När vi 70-talister gick i högstadiet gällde det relativa betygssystemet (1-5) i svenskt skolväsende och betygen började ges i åttonde klass. Det var inte det bästa system världen skådat men ibland lockas jag att tro att det åtminstone var mer inkluderande. Och kravlöst var det inte. Men fick man en etta i några ämnen var man ändå behörig till gymnasiet, det var snittet som räknades. Får man för många F, eller F i något kärnämne, blir man obehörig till gymnasiet i dag.

Inte slå undan benen

I det gamla relativa betygssystemet kanske eleven hade fått en etta eller en tvåa och kunnat gå vidare till gymnasiet.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) öppnade i förra månaden för sänkta trösklar till gymnasiet med exempelvis förändring i kunskapskraven gällande det lägsta godkända betyget (E). Jag kan förstå om ett sådant förslag väcker kritik, i synnerhet ifrån liberalt håll. Men detta handlar inte om att anamma de låga förväntningarnas tyranni, utan om att inte slå undan benen för unga som har det svårt i skolan.

Läroplanen är tydlig

I dagens skola får elever betyg från årskurs 6 (och i vissa skolor redan från årskurs 4), kraven är skarpa och du måste klara alla kunskapskrav i ett ämne för att nå det lägst godkända betyget. Läroplanen är mycket tydlig: Om någon av eleverna jag undervisar i svenska inte klarar alla kriterierna för betyget E, underkänner jag eleven. I praktiken är det alltså elevens sämsta prestationer som avgör om en elev blir godkänd eller ej.

Låt mig exemplifiera:

Eleven uppnår några av kunskapskraven för betyget C, övriga för betyget E utom ett, till exempel detta: ”Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap”. Eleven får ett F i betyg och blir därmed inte behörig till gymnasiet. Samtidigt är eleven mycket intresserad av bilar, mekar hemma i pappas garage med sin a-traktor och vill inget hellre än att utbilda sig på fordonsprogrammet och därefter få ett jobb i en verkstad.

Ekström: ”Elever slås ut”

Dagens betygssystem slår ut eleven, vilket är helt orimligt. Detta drabbade drygt 16 000 niondeklassare i våras. ”När den skarpa godkäntgränsen infördes trodde politikerna att det skulle vara en liten andel elever som blev underkända och inte kunde gå vidare. Men under hela den här tiden har vi sett att en ganska stor andel elever slås ut”, säger utbildningsminister Ekström i en intervju i Svenska Dagbladet (6/9-21)

I det gamla relativa betygssystemet kanske eleven hade fått en etta eller en tvåa och kunnat gå vidare till gymnasiet.

Rimliga krav

Det är lätt att inse att tidiga betyg, höga krav och strikt gräns för behörighet till gymnasiet inverkar på den ökade stressen och psykiska ohälsan vi ser bland barn och ungdomar. Många elever har svårt för sig i skolan och får kämpa sig till godkända betyg, det är långtifrån alla som kan eller vill komma in på de prestigefulla gymnasierna eller plugga vidare på universitet och högskola efteråt.

Det är därför positivt att utbildningsminister Ekström öppnar för att slipa ner den skarpa gränsen för E-betyget. Att ställa alltför höga krav riskerar att få samma effekt som när inga krav ställs alls – det slår ut folk. Känslan av misslyckande blir stor och unga människor ger upp om sig själv och sin framtid. Visst är det viktigt med goda kunskapsresultat i grundskolan, men kanske ännu viktigare är att ungdomarna lämnar skolan med en tro på framtiden och med självkänslan i behåll.

Att ställa rimliga krav är att bry sig på riktigt.