Attention: Stor suicidrisk bland kvinnor med ADHD och autism

Ann-Kristin Sandberg
Ordförande, Riksförbundet Attention
Matilda Berglund Calais
Intressepolitisk utredare, Riksförbundet Attention

Den 10 september varje år är av WHO utsedd till suicidpreventiva dagen. Riksförbundet Attention uppmärksammade i år den dagen med vetskapen om att många flickor och kvinnor med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) lider av psykisk ohälsa med suicidtankar och självskadebeteenden. Detta visar en ny rapport av Riksförbundet Attention som släpptes den 10 september 2020.

Rapporten är ett resultat av en enkätstudie genomförd av Riksförbundet Attention i maj 2020, med över 2 500 svarande.

Oacceptabel skillnad

Enligt uppgifter från Folkhälsomyndigheten har cirka 20 procent av alla kvinnor i Sverige mellan 16 och 84 år nedsatt psykiskt välbefinnande. Det går att jämföra med resultaten i rapporten som visar att 88 procent av de svarande med NPF-diagnos lider av, eller har lidit av, psykisk ohälsa. Det är en oacceptabelt stor skillnad.

Av dessa 88 procent har hela 83 procent av de tillfrågade med egen NPF-diagnos uppgett att de känt att de inte längre orkar leva.

Upptäcks sent

Många av de svarande uppger att den psykiska ohälsan utvecklats av de svårigheter som en NPF-diagnos kan medföra när man inte får rätt stöd och hjälp från omgivningen i rätt tid. Det ska inte förstås som att NPF i sig leder till psykisk ohälsa. Det som har bidragit till den psykiska ohälsan är bristen på omgivningens kunskap om NPF och hur dessa tar sig uttryck.

Riksförbundet Attention kräver att politiker och beslutsfattare på alla nivåer agerar för en förändring. En förändring som kan rädda liv.

Ann-Kristin Sandberg och Matilda Berglund Calais
Riksförbundet Attention

Av de svarande i enkäten uppger 75 procent av de i åldrarna mellan 12 och 25 år att deras NPF-diagnos upptäcktes först när de sökte hjälp för psykisk ohälsa. Totalt svarade 55 procent att diagnosen upptäcktes först när de sökte vård för psykisk ohälsa.

Förändring krävs

Samhället har ett ansvar att hjälpa dessa flickor och kvinnor. Att en NPF-diagnos inte alltid är en superkraft kan nog många som har diagnoserna känna igen sig i. Men vi får inte låta bristande resurser, kunskap och kompetens leda till att funktionsnedsättningen blir en dödsfälla.

Det måste till en förändring för denna osynliga och bortglömda grupp. Vad dessa flickor och kvinnor helst av allt vill är att någon ser henne, förstår henne och tar henne på allvar. Det är det minsta vi kan göra.

Forskning och utbildning

Riksförbundet Attention kräver att politiker och beslutsfattare på alla nivåer agerar för en förändring. En förändring som kan rädda liv.

Vi menar att det måste satsas på:

• Forskning: Vi måste få till en ökad kunskap om flickor och kvinnor med NPF genom att initiera, uppmuntra och stödja forskning om hur flickor och kvinnors NPF brukar yttra sig och skilja sig från pojkar och mäns.
• Utbildning: Det måste erbjudas grundläggande utbildning i hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar yttrar sig hos flickor och kvinnor. Främst för alla som arbetar med barn, för att säkerställa att NPF kan upptäckas i ett tidigt stadie och undvika att psykisk ohälsa uppstår som följdorsak.

Detta måste göras med dessa flickor och kvinnor i fokus. Det är deras upplevelser och deras livssituation och i värsta fall även deras liv som står på spel.

Ta dem på allvar

Resultatet i rapporten är ett stort underkännande på hur samhället har hanterat denna bortglömda och osynliggjorda grupp. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska svenska staten garantera att alla ska behandlas lika, oavsett funktionsnedsättning och kön.

Dessa flickor och kvinnor måste bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. Något annat alternativ finns inte. Nu kräver vi att att ansvariga politiker och beslutsfattare tar dessa flickor och kvinnor på allvar och agerar för att förebygga psykisk ohälsa. Agerar för en långsiktig suicidprevention.