Barn och ungas organisering ger hälsovinster för alla

Norden är en unik plats i de norra delarna av Europa, välfärdssamhällen kantas av kalla vintrar och milda somrar. I Norden finns liknande språk och kulturer samt en lång tradition av samarbete och ansvarstagande. Europeiska unionen, Nordiska ministerrådet, Arktiska rådet och snart Nato är några av de forum där en aktiv samverkan genomförs.

Det är inte enbart på mellan- eller överstatlig nivå samarbete sker, i det nordiska civilsamhället och människor emellan växer projekt och samarbeten fram, till förmån för oss som lever och verkar i de nordliga länderna i Europa.{{quote:11999:POSITION}}

Under de första sex månaderna av 2023 är Sverige ordförandeland i Europeiska unionens råd och genom hela 2024 äger Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet rum. Att hålla ihop Europeiska unionens råd med sakfrågor som sträcker sig från medelhavsländerna i söder till Nordkap i norr är inte en lätt uppgift, vi vet!

Till det kommande ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vill vi se initiativ som förenar det unga civilsamhället över nationsgränserna. Uppmärksamma, finansiera och ge det unga civilsamhället förutsättningar för att uppfylla rollen som demokratiaktörer, aktörer i att ge barn och unga makt över sina liv och samhällsutvecklingen, och därtill en meningsfull fritid.

I Norden finns ett spindelnät av organisationer och ett starkt ungt civilsamhälle. Frågorna varierar högt och brett där allt ifrån stödorganisationer för nyanlända, politiska partier, nykterhetsorganisationer, minoritetsorganisationer, fackliga organisationer, biståndsorganisationer, hobby- och spelförbund, trossamfund och fredsorganisationer är representerade.

Ungdomsrörelsen möjliggör social gemenskap

Ungdomsrörelsen består av alla dessa typer av organisationer, som förenar barn och unga kring intressen, sakfrågor eller identitet. Förutom att driva politiska frågor, påverkansarbete, ansvarsutkräva makthavare och bilda demokrater fyller civilsamhället en annan viktig roll i samhället: socialt plattformsbyggande. Minskat utanförskap, minskad ensamhet och en känsla av sammanhang är den sociala dimensionen av det unga civilsamhällets förmågor.

Ett axplock av goda exempel på initiativ inom det svenska civilsamhället är psykisk hälsa på schemat (skolundervisning i psykiskt välmående), Mind Unga (Sveriges första nyhetsredaktion för ungas psykiska hälsa) och Fritidsbanken (utlåning av idrotts- och friluftsutrustning).

För att förbättra det allmänna välmående bland barn och unga behöver vi se fler goda initiativ och vi behöver bli bättre på att erkänna barn- och ungdomsorganisationernas förmåga att samla människor, från det lilla till det stora. Ungdomsorganisationerna är möjliggörare av social gemenskap och bidragande till en samhällsutveckling präglad av samhörighet och medmänsklighet. 

Från det lokala Ungdomshuset i Odense till elevrådet i Rovaniemi bedrivs politisk påverkan, men även plattformsbyggande för engagerade att komma samman för gemensamma mål som gynnar de medmänniskor som bor och verkar i sin omgivning. Att frivilligt engagera sig är gratis, men organisering av civilsamhället kostar pengar. Avsaknad av politisk vilja, ökad kontroll och administrativa krav och åtstramningar av fria medel för civilsamhällesorganisationer minskar inte endast det demokratiska utrymmet för medborgaren, det spär på utanförskap och ensamhet hos individen.

Även fast pandemin officiellt är så är det nu vi börjar förstå dess effekter. De nordiska ländernas coronastrategi var diversifierad, men oavsett om landets regering valde hård lockdown eller flockmutation så har pandemin satt spår i den enskilde medborgaren. Det handlar om avsaknaden av fysiska kontaktplatser, interaktion mellan människor och nedstängda arbetsplatser samt skolor har banat vägen för ensamhet och psykisk ohälsa.

Civilsamhälles tidigare uppgift att agera plattformsbyggande för interaktion och mötesplatser för samhällsmedborgaren flyttades från elevkårer, scoutstugor, Folkets hus och fritidsgårdar till digitala plattformar. Vi lärde oss att ställa om och anpassa oss efter situationen, den digitala omställningen ska ses som ett substitut, inte en långsiktig lösning.

Med våra liknande förutsättningar i Norden kan vi ta oss an utmaningarna som nu kommer till vår förståelse. Ledorden präglas av samarbete och erfarenhetsutbyte, över nationsgränser och inom Norden.

Vad är vägen framåt för nordiskt samarbete i bekämpandet av ensamhet och psykisk ohälsa

1. Vikten av fria medel för föreningars kapacitet att möta upp behov de ser och möter

Civilsamhället vet ofta bäst vilka behov målgruppen har. Men i stället för att möta upp kring de behoven behöver man ofta skapa innovativa sätt att arbeta för att möta finansiärers krav. I stället för att bygga golv av fungerande verksamhet behöver föreningar alltid tänka nytt. Samhället och politiken behöver erkänna civilsamhällets centrala sociala roll som skapar demokrater, gemenskap, värde för individen och bekämpar ensamhet och psykisk ohälsa. Civilsamhället har en avgörande roll att agera socialt hälsofrämjande för dess medlemmar, vi bör därmed behandlas därefter. Barn- och ungdomsorganisationers roll tas ofta för given.

I stället för att stärka förutsättningar för föreningarna att inkludera fler, etablera sig på fler platser och tillgängliggöra sin verksamhet beskylls vi för att inte inkludera tillräckligt, och när satsningar görs (som nu med regeringens satsning på fritidskortet) görs det enbart mot individer. Alla satsningar på ungas föreningsliv är bra. Men politiken får inte glömma bort att om organisationer ska ha kapacitet att stärka sitt arbete och få in fler i gemenskap måste de ekonomiska förutsättningarna och kapaciteten för organisationer stärkas.

Att utöka de fria medlen i dagens statsbidrag skulle möjliggöra resurser att upprätthålla befintlig verksamhet samtidigt som föreningar kan göra en ambitionshöjning och få in fler i engagemang. Kan vi etablera en gemensam hållning för Norden gällande finansiering, då förstärks samarbetsförmågan tillika gräsrotsrörelserna i våra respektive länder.

2. Vikten av aktiva medlemskap

Att vara aktiv respektive passiv medlem innebär stora skillnader för den enskilde individen, men det aktiva medlemskapet gynnar alla. Idrottsliv, föreningsliv och engagemang främjar folkhälsan och bidrar till en meningsfull fritid för den aktive, vilket är ett starkt incitament för att motverka ensamhet och mental ohälsa. För att möjliggöra för fler behöver vi sänka trösklarna in till föreningslivet. När samhällets utmaningar ökar och barn och ungas livsvillkor försämras är civilsamhället en nyckelaktör för att både möta upp kring materiella behov, gemenskap och bemyndigande. När fler är engagerade ges fler tillträde till demokratins verktyg och därmed möjligheten att vara med att forma samhället. Att det ska vara lätt, lustfyllt, billigt och tryggt att engagera sig är en förutsättning. Därtill behöver föreningars ekonomiska kapacitet stärkas så att man kan etablera sig på nya platser och därmed skapa en stark lokalortsförankring. Barn- och ungdomsorganisationer särskiljer sig som en yta där barn och unga inte enbart ses som målgrupp, utan är platser där barn och unga själva har makt och leder.

3. Fortsatt samarbete i fokus

De nordiska länderna har en lång tradition av samarbete och när samarbete får vara ledordet finns det möjlighet till utveckling på både internationell- och individnivå. Goda hälsoinitiativ, föreningsliv och en aktiv fritid bidrar till ökad självkänsla och hälsovinster hos individen.

Fotnot: artikeln har tidigare publicerats på danska altinget.dk.