Bengt Westerberg föreslår obligatorisk förskola

På onsdagen anordnade utbildningsutskottet ett seminarium på temat 40 år med svensk förskola. Nuvarande och tidigare politiker, varvat med forskare, reflekterade över förskolans roll i samhället. Både historiskt och framåtblickande.

– Utbyggnaden av förskolan är en framgångssaga som saknar motstycke, i alla fall utanför norden, sade Bengt Westerberg, förflutet som partiordförande för Folkpartiet och som socialminister.

Under Westerberg tid i regeringen låg förskolan under socialdepartementet och förskolan betraktades mer som omsorg än utbildning. Samtliga politiker som deltog på seminariet ser utvecklingen av förskolan som politisk betydelsefull, inte bara som pedagogisk institution utan också som verktyg för familjepolitiken.

Bengt Westerberg anser att den familjepolitiska delen fortfarande är av stor betydelse.

– Jag vill ha en obligatorisk förskola från tre års ålder. Det skulle vara en av de viktigaste jämställdhetsreformer som skulle kunna genomföras i dag.

Från omsorg till pedagogik

Ylva Johansson (S), som i dag är arbetsmarknadsminister, var 1996 skolminister. Det var detta år som ansvaret för förskolan flyttades från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Det var långt ifrån bara en organisatorisk skillnad. I och med detta började en process där man från politiskt håll framhöll det pedagogiska uppdraget och tonade ned omsorgsdelen.

– Mitt ingångsvärde var att det var alldeles för stor skillnad mellan barnomsorgen och skolan, sade Ylva Johansson på seminariet.

– Barnomsorgen hade ett här och nu perspektiv. Blöjor ska bytas nu, Barnen är hungriga nu. Men skolan hade ett progressionsperspektiv. Från ettan till nian.

Gyllene tillfälle

Johansson ser det som att hon fick ett gyllene tillfälle att ändra detta när förskolan hamnade under utbildningsdepartementet

– En chans som var större än vad jag hade vågats hoppas på, sade hon.

Under den första tiden var motståndet och misstron inom professionen stort. Där skolan var rädd för att tongångar inom förskolan skulle smitta av sig på ett negativt sätt och vice versa.  

– Barnskötare var oroliga att omsorgsperspektivet skulle försvinna. Från skolan var man rädd att det skulle bli mer flum och omsorg.

Förskoleklassen ser dagens ljus

Det var även under denna tid som Socialdemokraterna införde förskoleklassen.

Ylva Johansson menar att tongångarna blev mer positiva när de nya läroplanerna presenterades. När de nya läroplanerna var på plats vände det inom professionen.

– Det blev en större förståelse för varandras professioner.

Det var 1998 som förskolan för första gången fick en egen läroplan.