Beslutsfattare bryr sig inte om ungas åsikter
KFUM Sveriges ungdomskartläggning visar att 85 procent av unga i åldern 15-24 upplever att beslutsfattare sällan, aldrig eller bara ibland lyssnar på barn och unga. Det skriver Alexander Clemenson, generalsekreterare KFUM Sverige.
Alexander Clemenson
generalsekreterare KFUMI dag släpps KFUM Sveriges kartläggning ”Youth in power: ungas makt i internationella utvecklingsfrågor”. Syftet med kartläggningen var att få svar på frågorna kring vad unga vill, vilka tematiska områden unga prioriterar samt deras upplevda påverkansmöjlighet.
Se unga som en röstbärare
Resultaten visar på ett tydligt intresse bland unga att vara med och påverka i internationella utvecklingsfrågor. Ändå visar KFUMs kartläggning att 85 procent av unga i åldern 15–24 år anser att beslutsfattare sällan, aldrig eller bara ibland lyssnar på dem. Detta är oroväckande. I synnerhet när vi ser att den faktor som mest begränsar ungas möjlighet till inflytande är ålder. Detta trots att dagens unga besitter stor kunskap och erfarenhet av att röra sig inom internationella miljöer.
Att ålder och könsidentitet är de faktorer som har störst inverkan på ungas påverkansmöjlighet rimmar illa med de grundläggande svenska värden som regeringen talat om i sin regeringsförklaring. Hur ska vi kunna nå en hållbar utveckling om unga i Sverige inte anser sig ha en plats och röst i samhällsdebatten? Lägger vi dessutom till att politiska beslut lett till krympande resurser för att förverkliga detta kvarstår frågan: Vem väntas ta ansvar för utvecklingen egentligen?
Samtidigt planerar sittande regering att ”modernisera biståndspolitiken”. Premisserna för detta arbete har presenterats i tidningen Dagen. Det är en ”modernisering” som vi upplever går alltför fort och som riskerar att tappa förankring bland unga och andra intressenter i det demokratiska rummet. Vi vet att barn och ungas organisering och inflytande är en förutsättning för meningsfullt bidragande i det demokratiska samhället och att civilsamhället i mångt och mycket är en röstbärare för en stor del av befolkningen som ofta lämnas utan formaliserat politiskt inflytande.
Ingen homogen grupp
Med ett enormt engagemang och dedikation för samhällsutveckling ser vi hur verksamheter gör skillnad för individer, grupper och samhällen i vårt avlånga land. KFUM erbjuder unga människor möjligheter till utbildning och övning i ledarskap och utveckling i både Sverige och andra länder tack vare vårt nätverk inom YWCA och YMCA i hela världen.
Hur ska vi kunna nå en hållbar utveckling om unga i Sverige inte anser sig ha en plats och röst i samhällsdebatten?
För det är en självklarhet att ungdomsorganisationer som KFUM redan tar denna roll på största allvar och bereder plats och möjligheter för unga att få sin röst och klokskap hörd.
Samhället kan inte längre hantera unga som en homogen grupp. Vi kan inte förvänta oss att unga bara ska acceptera en förpaketerad demokrati som levereras av sittande regering. Unga måste få föra sin talan som vilken annan grupp som helst. Kort och gott så vill unga delta aktivt i demokratin och bli tagna på allvar. Och genom att folkvalda representanter i riksdagen kopplas in i arbetet med reformagendan kommer vi ett steg närmare detta.
Öppna för demokratisk diskussion
Därför kräver vi att regeringens utvecklingsarbete lever upp till ledorden om långsiktighet, effektivitet och transparens och till följd av detta:
- Förankrar reformagendan för biståndsarbetet i Sveriges riksdag och öppnar för demokratisk diskussion och granskning.
- Snarast offentliggör ett skriftligt underlag om reformagendan för samråd med ungdomsorganisationer och det breda civilsamhället.
Om beslutsfattare menar allvar med att samhället ska vara till för alla så måste ungas perspektiv få ta större plats. Först då blir samhället starkare, tryggare och mer inkluderande.