Debatt

”Bilden av HVB-hem behöver nyanseras”

HVB handlar inte bara om kriminella ungdomar – de flesta som får hjälp i ungdomsvården är där frivilligt, och många får hjälp som gör att de kan komma vidare i livet. Det skriver Therese Holtz och Titti Lilja, Humana.

Genom en strukturerad och anpassad behandlingsmetod bidrar HVB till att bryta destruktiva mönster och rusta unga individer för ett fungerande liv i samhället, skriver debattörerna.
Genom en strukturerad och anpassad behandlingsmetod bidrar HVB till att bryta destruktiva mönster och rusta unga individer för ett fungerande liv i samhället, skriver debattörerna.Foto: Lise Åserud/NTB Scanpix/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Är HVB-hem något som drivs av kriminella, för ungdomar som redan är på väg in i kriminalitet? Något som köps och säljs med kortsiktiga vinsintressen utan omsorg om kvalitet? Ibland kanske man kan få det intrycket.

Stort förtroende att driva HVB-hem

Det är inte konstigt att det blir rubriker när gängkriminella figurerar som ägare eller medarbetare på vissa HVB-hem, och kriminalitet i välfärden väcker berättigad upprördhet, inte minst när det gäller sårbara barn och ungdomar. Men HVB är i de allra flesta fall något helt annat, och så mycket mer. Det vet inte minst vi på Humana och de som arbetar på våra HVB-hem runt om i landet.

Att driva HVB-hem är ett stort förtroende. Det handlar om att förvalta skattebetalarnas pengar och framför allt att ta hand om de unga. Det är en insats som måste hanteras med stor noggrannhet och kvalitet.

Genom en strukturerad och anpassad behandlingsmetod bidrar HVB till att bryta destruktiva mönster och rusta unga individer för ett fungerande liv i samhället. När det gäller den svåra uppgiften att ta emot och behandla barn och unga som begått brott har HVB ibland fått ta ett större ansvar än vad som kanske är avsett när den statliga SiS-vården inte räckt till.

Ungdomar som begått brott är dock bara en del av de som omhändertas på HVB. De flesta av placeringarna i socialtjänsten för barn och unga är frivilliga; det gäller familjehemsplaceringarna, som är de vanligaste, men det gäller också långt mer än hälften av dem på HVB. Unga får hjälp på HVB när det ordinarie vardagslivet hemma inte fungerar. Det kan handla om barn och unga med utåtagerande beteende, självskadebeteende eller andra typer av sociala problem och psykisk ohälsa. De ungdomarna får inte glömmas bort.

HVB ger resultat

Styrkan i HVB är att både kunna ge stöd direkt i en mer eller mindre akut situation, och en långsiktig trygghet för att åstadkomma bestående positiva förändringar. Den styrkan handlar om att erbjuda behandling utifrån olika beprövade metoder, i kombination med en trygg och strukturerad miljö. En av grundpelarna är just att försöka skapa en så normal och trygg vardag som möjligt med mat, sömn och andra rutiner. Ett av de viktigaste målen är alltid att få till stånd en ordnad skolgång.

Forskning och erfarenheter från behandlingshem visar att en välstrukturerad HVB-behandling kan leda till varaktiga förändringar.

Och – HVB ger resultat. Forskning och erfarenheter från behandlingshem visar att en välstrukturerad HVB-behandling kan leda till varaktiga förändringar; trots de stora utmaningar som finns lyckas behandlingen för många. I Humanas egna utfallsmätningar kan vi visa att målen uppnås helt eller delvis för två av tre unga, och varannan kan flytta till en lägre vårdnivå vilket är ett viktigt steg i rätt riktning (66 respektive 51 procent i augusti 2024).

Grunden för HVB är ofta att hjälpa unga att bearbeta problem med psykiskt mående, missbruk och normbrytande beteende i en trygg miljö. Målet är att de unga efter behandling ska kunna klara sig med en lägre vårdnivå eller helt självständigt.

Våga ha framtidstro

En av de största, och mer svårmätbara, effekterna av HVB är att minska behovet av tyngre vårdinsatser i framtiden. När unga går vidare till arbete, studier eller andra bidrag till samhället blir effekten givetvis också långsiktigt minskade samhällskostnader. Kostnadseffektiviteten i HVB-behandling blir uppenbar när man ser på resultaten.

En stegvis återintegrering i samhället går snabbare och lättare ju tidigare vi kan sätta in hjälpen. Att minimera långvarig psykisk ohälsa, utslagning från arbetsmarknaden eller i värsta fall fängelsevistelser och ett liv i kriminalitet är den stora vinsten – för samhället men allra mest för individerna och deras omgivning.

Bilden av HVB-hem behöver nyanseras. Det viktiga är att vi ser till innehållet, och resultaten – till unga människor som kan vända sina liv och få nya chanser att växa upp till medborgare som tar ansvar för sig själva och samhället. Det viktiga är att vi vågar ha framtidstro. Problem finns. Men problem kan också lösas.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024