Näringslivet vill se ökat fokus på klimatanpassning av infrastrukturen

Efter bland annat uppmärksammade skyfall de senaste åren har konsekvenserna på transportinfrastrukturen hamnat mer i fokus. SMHI:s scenarion visar samtidigt att skyfallen väntas bli värre i framtiden och risken för översvämningar ökar.

SVT Nyheter har sammanställt uppgifter som pekar på att antalet störningar i vägtrafiken till följd av skyfall och översvämningar ökat från ett snitt på cirka 400 per år, till 707 förra året, samtidigt som det redan fram till i juni var 596 tillfällen där det varit så mycket vatten på vägarna så att trafiken hindrades. Även i tågtrafiken har antalet störningar ökat.

Och samtidigt som Trafikverket redan exempelvis gör klimatriskanalyser av sin anläggning, oroas Svenskt Näringsliv av utvecklingen, och vill därför lyfta frågan. Under onsdagen presenteras en kartläggning och analys av klimatanpassningsarbetet för existerande statliga vägar och järnvägar i Sverige, som organisationen beställt av konsultbolaget Ramboll.

– Vi har redan en underhållsskuld, som nu prioriteras upp, vilket vi välkomnar. Men till det kommer också en ökad påfrestning på grund av klimatrisker. Detta vill vi uppmärksamma, så att det inte också byggs upp en skuld där, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, till Altinget.

Nio utpekade viktiga transportområden

Via kartläggningen av bland annat ras- och översvämningsrisker kommer rapportförfattarna fram till att nio områden är särskilt utsatta för klimatrelaterade risker, bland annat viktiga godstransportstråk längs Norrlandskusten, Västkusten och i Mälardalen. 

Och ”även om arbete pågår och området får viss politisk uppmärksamhet, sker inte investeringar i den takt som krävs,” för att rusta för att svara upp mot riskerna, fortsätter rapportförfattarna.

De rekommenderar bland annat att vikta medel till klimatanpassning i Trafikverkets underhållsbudget inte ska konkurrera med resterande underhållsbudgetändamål.

Nja tack till öronmärkta medel

Men att detta ska ske genom att exempelvis öronmärka medel just till klimatanpassning, är samtidigt inte den melodi som Nils Paul helst ser att regeringen tar till.

– Det viktiga är att ha en långsiktig finansiering för att klimatanpassa den befintliga infrastrukturen, så att vi kan undvika att medel prioriteras bort. Finansiering är A och O, absolut. Men ska det öronmärkas eller inte – låter jag vara osagt.

Han ser hellre att det sker i uppdragsbeskrivningar som till exempel regleringsbrev och myndighetsinstruktioner, samt att det omsätts i praktiken i det kommande nationella planarbetet.

– Det viktiga är att vi får in klimat- och sårbarhetsarbetet i genomförandeplanerna, som egentligen sätts nu framöver när infrastrukturpropositionen lagts fram. Och att man hittar synergier med det normala underhållsarbetet. 

Hur ser du på den aviserade politiken på området - exempelvis i den nationella strategin och handlingsplanen för klimatanpassning?

– Det finns mycket bra generellt i den, men däremot saknar vi mer riktade insatser mot just transportinfrastrukturen, som är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, säger Nils Paul och fortsätter:

– Och det är samtidigt värt att notera, att i regeringens klimatanpassningsutredningen som löper nu, ligger inget särskilt fokus på transportinfrastrukturen som en strategiskt viktig sektor. Vill man prioritera upp det i utredningens arbete, så får det gärna göras i tilläggsdirektiv.