Därför behöver Sverige en nationell plan för hjärnan

Livet sitter i hjärnan. Den inrymmer allting som gör oss till människor och allting som för världen framåt. Hjärnan är människans viktigaste organ, men vår hjärnhälsa utmanas mer än någonsin. Trots att levnadsvillkoren i Sverige aldrig varit bättre och vi lever längre än tidigare, uppger fler och fler människor att de mår sämre. Vårt samhälle och människors levnadsförhållanden har ändrats enormt under de senaste århundrandena men hjärnan och dess förutsättningar är relativt konstant. Räddningen är att våra hjärnor är flexibla och utvecklas hela livet, men det finns gränser för vad den tål. Den gränsen är nådd.

Hjärnsjukdomar vanligare än cancer

Mer än var tredje svensk kommer någon gång få en hjärnsjukdom. Andelen unga som uppger sig ha psykiska besvär har tredubblats på 20 år och självmord är den vanligaste dödsorsaken bland barn och unga. 46 procent av alla sjukskrivningar utgörs i dag av psykisk ohälsa, var tjugonde minut drabbas någon av stroke och cirka 140 000 svenskar har en demenssjukdom. Hjärnans sjukdomar står i dag för 25 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige, det är en större andel än hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer. Notan för dessa sjukdomar uppgår lågt beräknat till 165 miljarder kronor per år. Till detta tillkommer lidandet för de drabbade och anhöriga som betalar med sin hälsa, sina relationer och sina möjligheter att delta i livet.

Trots att European Brain Council rekommenderar att alla länder tar fram nationella planer för hjärnan saknar Sverige ett samlat grepp kring hjärnans sjukdomar, skador och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar.

Trots att European Brain Council rekommenderar att alla länder tar fram nationella planer för hjärnan saknar Sverige ett samlat grepp kring hjärnans sjukdomar, skador och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Både Norge och Tyskland ligger här i framkant men inte Sverige.

Hjärnhälsan måste förbättras

En nationell plan för hjärnan måste hantera flera utmaningar som exempelvis stora kunskapsluckor om hjärnan och dess sjukdomar, socioekonomiska skillnader i hjärnhälsa och ökande hälso- och utbildningsklyftor, städer som inte i tillräcklig utsträckning stimulerar till fysisk aktivitet samt otillräckligt individanpassad organisering av vården för hjärnsjukdomar.

Med dagens kunskap och teknik har vi större möjligheter än någonsin att låta alla människor uppnå sin fulla potential, men också att förhindra att sjukdomar och funktionsnedsättningar ödelägger liv.

Hela samhället måste mobiliseras för att skapa en mer jämlik och bättre hjärnhälsa genom livets alla delar. Förskola, skola, arbetsgivare, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanerare och civilsamhället måste få möjlighet att samverka för att bidra till ökad överlevnad och livskvalitet. För att det ska bli möjligt krävs en tvärvetenskaplig hjärnplan som innehåller konkreta mål och strategier så att vi kan dra åt samma håll. Vi har tagit fram en hjärnplan med förslag på reformer som förhoppningsvis kan inspirera beslutsfattare.

Tillsätt en SOU

Vi är optimistiska – vi tror att vi kan om vi vill. Även om utmaningarna är stora så är möjligheterna ännu större. Det är hög tid att regeringen uppmärksammar hjärnhälsans betydelse och tillsätter en SOU. Först då kan vi få ett hjärnvänligt Sverige.