Debatt: Inga juridiska hinder för mer idéburen välfärd

Det finns många goda argument för fler idéburna aktörer inom vård, skola och omsorg. Idéburna aktörer drivs inte av ekonomiska drivkrafter och återinvesterar överskottet i verksamheterna samtidigt som de skapar kvalitet och mångfald.

I jämförelse med andra länder i Europa har Sverige en mycket lägre andel idéburna aktörer inom välfärden. Så lite som tre procent av den skattefinansierade välfärden utförs i dag av idéburna aktörer i Sverige. Trots att många medborgare är mycket positiva till idéburna utförare i vård, omsorg och utbildning så växer inte andelen. I stället har privata företag skaffat sig allt större marknadsandelar.

Varför idéburen välfärd?

I betänkandet Idéburen välfärd lämnade den särskilda utredaren Samuel Engblom ett antal förslag med syfte att möjliggöra för fler inslag av idéburna aktörer i den offentligt finansierade välfärden.

Bland annat föreslås en klarläggande definition av idéburna aktörer, och att det ska vara möjligt att inom välfärdsområdet reservera offentliga upphandlingar till just idéburna aktörer. Utredningens slutbetänkande bereds just nu, tillsammans med inkomna remissvar, inom Regeringskansliet.

På bordet ligger en gedigen utredning med kloka och EU-rättsligt väl utredda förslag som skulle ge stora vinster för alla människor som behöver välfärden. 

Aktörer inom Idéburen välfärd

Varför är det viktigt med en större idéburen sektor och fler idéburna aktörer i välfärden?

1. Kvalitet. Organisationernas oegennyttiga syfte indikerar att kvalitet överordnas andra hänsyn.
   
   
2. Kontinuitet. Idéburna organisationer har ofta en långsiktighet som kommersiella aktörer inte sällan saknar.
   
   
3. Olika användarkategoriers speciella behov. För vissa tjänster är det angeläget att det finns ett deltagande från målgruppen i utförandet av tjänsten. I andra situationer kan målgruppens förtroende för en idéburen aktör ha stor betydelse för möjligheten att möta behoven.
   
   
4. Bidra till budgetmässig effektivitet. Enligt EU-domstolen kan avsaknad om mål att dela ut medel till ägare, innebära en budgetmässig effektivitet eftersom ett eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten och därmed kommer samhället och brukarna till del.

Större handlingsutrymme

Vi behöver också utveckla samverkan och partnerskap mellan offentliga myndigheter och idéburna aktörer. Upphandlingar enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) blir i många fall alltför styrande och beskär den idéburna aktörens frihet för starkt.

För att civilsamhället ska komma till sin rätt behöver vi hitta partnerskap som ger den idéburna parten större långsiktighet och handlingsutrymme att utveckla verksamheten.

Juridiken utgör inget hinder

Efter att ha gått igenom remissvaren, med fokus på de juridiska invändningar som lyfts, kan vi konstatera två saker, för det första att det finns en mycket stark och bred uppslutning bland aktörer som stöder utredningens förslag. Många offentliga organisationer med Sveriges kommuner och regioner (SKR) i spetsen förenar sig med civilsamhället i stödet för de föreslagna reformerna.

Vår andra observation är att de juridiska invändningar som förs fram i ett fåtal remissvar antingen redan har tagits om hand i utredningen, eller inte utgör något hinder för att gå vidare med förslagen.

"Svagt underbyggda invändningar"

Ett bra exempel på det första är den fråga som redan under utredningens gång varit mest omdebatterad, de föreslagna förändringarna i LOU och lagen om valfrihetssystem (LOV). Syftet med förslagen är att skapa en möjlighet att reservera upphandlingar respektive valfrihetsystem i välfärden till just idéburna aktörer.

Invändningarna som förs fram är genomgående svagt underbyggda. Flertalet fördes fram redan under utredningens gång. Frågorna togs då om hand och kunde avföras med en gedigen och övertygande argumentation i utredningens betänkande.

EU-rättsliga aspekter analyserats

Ett annat exempel är de remissinstanser, förvisso få, som vill se ytterligare analys kring om det som föreslås är förenligt med grundläggande EU-rättsliga principer. Men i utredningens betänkande har de EU-rättsliga aspekter analyserats utförligt och noggrant. Analysen visar klart att förslagen i utredningen ligger väl inom EU-rätten.

Idéburen välfärd gynnar alla

En annan fråga som lyfts av ett fåtal remissinstanser gäller just det centrala förslaget om att ge möjlighet att reservera upphandlingar till idéburna aktörer i välfärden. Detta förslag bygger på de särskilda reglerna för sociala tjänster som finns i EU:s upphandlingsdirektiv.

Att de sociala tjänsterna i direktivet ges en särställning beror på behovet av att säkerställa tjänsternas kvalitet, kontinuitet, åtkomlighet och olika användarkategoriers specifika behov, inklusive missgynnade och utsatta gruppers behov och deltagande.

Avslutningsvis vill vi som idéburna aktörer i välfärden framföra att förväntningarna på politisk handlingskraft nu är stora. På bordet ligger en gedigen utredning med kloka och EU-rättsligt väl utredda förslag som skulle ge stora vinster för alla människor som behöver välfärden.

David Samuelsson
Generalsekreterare, Studieförbunden i samverkan
Johan Oljeqvist
Teamledare, Nysta
Marika Markovits
Teamledare, Nysta
Patrik Schröder
Ordförande, Forum – idéburna organisationer med social inriktning
Ulrika Stuart Hamilton
Generalsekreterare, Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd