Debatt: Tusentals utsatta människor utesluts från ekonomiskt stöd

Att regeringen har beslutat att införa sjukpenning i förebyggande syfte för grupper som löper störst risk att drabbas av särskilt allvarligt sjukdomsförlopp när de insjuknar i covid-19 är välkommet. Vi har sedan starten av coronapandemins utbrott argumenterat att det måste vara prioriterat att skydda och ekonomiskt stötta riskgrupper. Ingen ska behöva välja mellan ekonomi och hälsa mitt i pandemin.

I en enkätundersökning utförd av Mistat AB åt Riksförbundet Hjärtlung svarar fem av tio medlemmar att de är oroliga över att behöva gå till jobbet med anledning av att de har en kronisk sjukdom. Andelen är samma både för personer över och under 70 år. Var femte medlem säger att de är förtvivlade över hur deras livssituation förändrats.

Välja mellan jobb och hälsa

Det som oroar oss är gränsdragningen för vilka som får ta del av det ekonomiska stödet. Regeringen har föreslagit att dra gränsen för tillfällig sjukpenning vid samtidig förekomst av mer än en kronisk sjukdom vid hjärt-kärlsjukdom. Konsekvensen av gränsdragningen blir att personer med en kronisk hjärt-kärlsjukdom måste välja mellan att gå till jobbet och riskera sin hälsa eller stanna hemma utan ersättning. Därmed utesluter man tusentals oroliga människor med sjukdom från ekonomiskt stöd.

Vi bör bredda definitionen

Regeringens beslut lutar sig på en rapport Socialstyrelsen presenterade den 17 april och som uppdaterades den 1 juni. Där framgår med tydlighet utmaningen med gränsdragningen. För hjärt-kärlsjukdom anser Socialstyrelsen att data inte talar för att sjukdomarna var för sig innebär en riskökning. På annan plats skriver man att de riskfaktorer som hittills har kunnat identifieras inte ger svar på vad som är avgörande för att en person ska förbli symtomfri eller utveckla allvarlig sjukdom och kanske avlida i covid-19. Tittar man på vad Folkhälsomyndigheten säger räcker det däremot med en hjärt-kärlsjukdom för att ingå i en riskgrupp.

Om du inte vet var fisken befinner sig är det bättre att kasta nätet brett.

Inger Ros
Förbundsordförande, Riksförbundet hjärtlung

European heart network rapporterade nyligen att i Nederländerna visar data att 43,6 procent av de som dog av covid-19 och var i åldern under 70 år hade hjärt- och kärlsjukdomar som det huvudsakliga medicinska tillståndet. Data från Italien och Storbritannien visar att hjärt-kärlsjukdom är vanligaste samsjukligheten hos covid-19-patienter. Våra grannländer Norge, Danmark och Finland har alla bredare definitioner av riskgrupper än den svenska regeringens förslag till ersättning. Det finns även klinisk erfarenhet från kardiologer som visar att man i sjukvården i dag redan ser på till exempel hjärtsviktspatienter som en riskgrupp. Vi tycker att regeringen bör göra samma bedömning.

Betala ut stöd retroaktivt 

Att i ett osäkert kunskapsläge exkludera personer med kroniska hjärt-kärlsjukdomar från ekonomisk ersättning är olyckligt. Konsekvenserna kan bli ödesdigra. Om regeringen i stället hade inkluderat fler hade man gett möjlighet för individer att själva avgöra sitt behov utifrån sin levnadssituation.

Regeringen har vädjat till riskgrupper att stanna hemma i solidaritet med vården och övriga samhället. Allt pekar på att riskgrupperna har lyssnat och tagit sitt ansvar, till en stor individuell ekonomisk kostnad. Då måste staten vara generös tillbaka. Ersättning bör därför betalas ut retroaktivt för den tid personer i arbetsför ålder och som uppfyller kriterierna redan har avstått förvärvsarbete på grund av smittorisk.

Vi uppmanar regeringen att tänka om och bredda stödet till att inkludera fler personer med kronisk hjärt-kärlsjukdom när man skickar regleringsbrevet till Försäkringskassan. Om du inte vet var fisken befinner sig är det bättre att kasta nätet brett.