Det är dags att slopa lovskolan
Lovskolan byggs ut för elever som riskerar att bli utan behörighet till gymnasiet. Samtidigt öppnar Moderaterna för lovskola redan från årskurs ett. I stället för att lappa och laga borde politikerna ta ansvar för att eleverna ska klara sin utbildning under den befintliga skoltiden.
Ola Mårtensson
Lärare, fristående krönikör AltingetExtra anpassningar, särskilt stöd, pedagogiska och skolsociala utredningar till trots, många elever når inte grundläggande behörighet till gymnasieskolan. Det är ett stort problem för samhället eftersom elever som inte klarar skolan i högre grad än andra riskerar att hamna i arbetslöshet, utanförskap eller kriminalitet. Men framförallt är det ett stort problem för den enskilda människan. Trots nio år i skolan saknar uppemot 15 procent av niondeklassarna grundläggande behörighet till gymnasiet, det vill säga lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare fem av ämnena.
Resurserna till den ordinarie skoltiden
Det är ganska många tonåringar det handlar om. Avslöjar inte denna siffra på 15 procent att något är ruttet i systemet? Nio års studier och ändå inte i mål. Skylla på lata ungdomar, lågt ställda krav och flumskola är säkert populärt i somliga kretsar. Men vore det inte rimligare om satsningarna på lovskola och likande kom skolan till del i den befintliga verksamheten så att fler elever fick det stöd de behöver tidigare.
Och även om det moderata förslaget kombineras med utökad undervisningstid från lågstadiet undrar jag om det är rätt väg att gå.
Lösningarna med lovskolan, som regeringen bygger ut med fler timmar inför kommande läsår, och förslagen om lovskola redan i årskurs ett och läxläsning i skolan som lärare ska ordinera, som Moderaterna föreslår (Ämnesläraren, 1/6-22), bygger vidare på ett system som inte fungerar tillräckligt bra. Och även om det moderata förslaget kombineras med utökad undervisningstid från lågstadiet undrar jag om det är rätt väg att gå.
Olika typer av lovskola
Skoldebattören och rektorn Linnea Lindquist förde ett intressant resonemang på Twitter häromdagen där hon menade att det inte går att tala om lovskola på högstadiet och lovskola på lågstadiet som samma typ av lovskola. Jag citerar Lindquist: ”Lovskola på lågstadiet har ett långsiktigt syfte. Lovskola på högstadiet har ett kortsiktigt syfte”. Det förstnämnda att säkerställa grundläggande färdigheter, det senare att lyfta elever från F till E.
Det är en intressant reflektion och jag delar den till stora delar. Men varför kan detta inte göras under befintlig undervisningstid? Och varför handlar denna debatt om räddningsinsatser utanför den vanliga skoltiden och inte om hur man bygger ett robust system från början?
Mer skola ökad lärlust?
Eleverna tillbringar redan i dag mycket tid i skolan. Kan verkligen längre skoldagar och kortare lov för elever som har svårt för sig i skolan, som är sena i utvecklingen, som är skoltrötta, som har sociala problem som gör att de inte orkar skoldagarna, som mår psykiskt dåligt vara den bästa lösningen? Kommer lär- och läslusten då? Blir betygshetsen mindre? Kommer barnen och ungdomarna må bättre då?
Otillräckliga resurser
En alternativ lösning till längre skoldagar, kortare lov och lappningar och lagningar i ett skolsystem med för liten kostym skulle kunna vara något så radikalt som fler lärare, specialpedagoger, speciallärare, lärar- och elevassistenter, fritidsledare, socialpedagoger och kuratorer i svenska skolor. Eftersom 15 procent av niondeklassarna inte når grundläggande behörighet till gymnasiet är resurserna bevisligen inte tillräckliga i dag.
Ola Mårtensson är förstelärare och fristående krönikör i Altinget.
Tidigare krönikor
- Rimligt med medelväg mellan L och S om betygen
- Betygsinflationen här för att stanna?
- Allt tydligare att högeralliansen har en ny oppositionsledare
- Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens
- När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna
- Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser
- Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår
- Rektorsomsättningen måste minska – skolreformer riskerar falla platt
- Vart tog lärarna vägen, Agenda?
- Dags att två lärarfack blir ett
- Lyft fram visionerna för svensk landsbygd
- Is i magen skulle gynna debatten
- Fokusera på skolans verkliga problem under valåret
- Hedersordförande med rätt att kritisera
- En frigjord socialdemokrati utan MP som överrock
- Den folkliga förankringen är förlorarare när medierna bevakar kongresserna
- Läslusten avgörande för både den enskilde och samhället
- Gör skolmaten till en fredad zon från nedskärningspolitiker
- Att ställa rimliga krav på elever är att bry sig på riktigt
- En ny röd ytterkant också i Sveriges riksdag?
- En öppen process vore bra både för S och för politiken
- Svensk politik behöver ett reningsbad
- Gör som i Danmark – skrota den fasta valdagen
- Gratis lovaktiviteter borde permanentas bortom pandemin
- Mobiltelefonförbudet - tröttsam symbolpolitik
- Pisa i all ära, men nu krävs drastiska åtgärder för ökat läsande
- Avregleringar har rullat ut röda mattan för skuggsamhället
- Frågan om framtidens skola handlar om vilket samhälle vi vill ha
- Svårt för Sabuni att göra en Busch