Det brinner i knutarna för elstödet till företagen, Busch

Beskedet från energi- och näringsminister Ebba Busch är att företagen fortsatt måste vänta på utbetalningar av elstöd. Regeringen hänvisar till att de behöver göra vissa djupare analyser av statsstödsfrågan.

Unionen anser att situationen är allvarlig. De regeltekniska sidorna av ett elprisstöd bör den sittande och den föregående regeringen sammantaget ha haft tillräckligt med tid på sig att lösa.

Ett senfärdigt elstöd riskerar att bidra till en avmattning i den svenska ekonomin. Som en följd riskerar jobb att förloras.

Ett senfärdigt elstöd riskerar att bidra till en avmattning i den svenska ekonomin. Som en följd riskerar jobb att förloras.

Förutsägbarheten saknas

Utvecklingen på svensk arbetsmarknad har hittills under 2022 varit mycket stark, med en arbetslöshet som sjunkit till en lägre nivå än innan pandemin och med rekordhög sysselsättningstillväxt. Under hösten har det kommit tecken som tyder på att utvecklingen nu kan komma att vända.

I början av oktober uppmanade Unionen politikerna att snabbt ge besked om hur elstödet skulle utformas, och att pengarna behövde betalas ut innan årsskiftet. Det för att undvika en situation där i grunden livskraftiga företag drabbas av en kostnadschock de inte kan hantera.

Att stödet till hushållen i södra Sverige inte kommer att betalas ut förrän i februari är illa nog. Att företagen ännu inte ens fått besked om när pengarna kommer, och att några pengar över huvud taget inte är att vänta till verksamheter och hushåll i elprisområde 1 och 2, är inget annat än underkänt.

Beskedet från energi- och näringsministern ger inte företagen den förutsägbarhet och lindring gällande elräkningen för den kommande vintern som de behöver. Det kan drabba jobben, hålla tillbaka investeringar och därmed skada svensk ekonomi.

Frågan är kritisk

I Unionens nya stora klubbundersökning Branschbarometern lyfter Unionens klubbar fram utvecklingen gällande pris på och tillgång till el/energi som ett av de främsta hindren i nuläget för företagen att expandera sin verksamhet – och då främst inom industrin.

För industrin som helhet i landet var det mer än 4 av 10 klubbar (42 procent) som angav elpris och tillgång till el som det eller ett av de främsta hindren för expansion. I elprisområde 4 var andelen bland industriföretagen högst, 51 procent, och där var detta det hinder som störst andel av industriföretagen angav. I elprisområde 3 var andelen 42 procent och i elprisområde 1 tillsammans med elprisområde 2 var andelen 29 procent.

Att el-/energifrågan är mest kritisk för industrin i södra delarna av Sverige är inte överraskande med tanke på prisutvecklingen i de olika elprisområdena under det senaste året. Men, det är värt att påpeka att det lyfts fram som ett betydande bekymmer även för industrin i Norrland.

Stöden måste komma snabbare

Unionen är kritiskt till att stödet inte omfattar verksamheter och hushåll i elprisområde 1 och 2.

Även om situationen generellt är tuffare för den mer el-/energikrävande industrin påverkas även tjänsteföretag av de höga priserna. Bland tjänsteföretagen i elprisområde 4 anger var tredje klubb (33 procent) priset på och tillgången till el/energi som det, eller ett av de främsta hindren för verksamheten. Ingen annan faktor utgör för närvarande ett större hinder för tjänsteföretagen i sydligaste Sverige.

Det råder inget tvivel om att ett elprisstöd för företagen behöver komma på plats betydligt snabbare än vad regeringen nu har aviserat. Eller snarare inte ens har aviserat. Annars riskerar arbetstillfällen att gå förlorade helt i onödan.