Diabetikers hälsa försämras när de inte har råd att gå till tandläkaren

Över 500 000 personer lever i dag med diabetes i Sverige. En siffra som troligen kommer öka markant framöver när fler utvecklar diabetes typ 2. Många som lever med sjukdomen har problem med munhälsan. En ny medlemsundersökning från Svenska diabetesförbundet visar emellertid att många med små ekonomiska marginaler avstår från tandvård. Det kan skapa negativa spiraler där både munhälsan och övrig hälsa tar stryk. Vi vill därför att tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet.

En tredjedel har dålig tandhälsa

Diabetes är en kronisk sjukdom som ofta över tid inverkar på munhälsan. Hos vuxna personer med diabetes, som har haft sin sjukdom en längre period, är parodontit vanligare än hos andra. Det gäller framför allt om det inte är möjligt att hålla stabila och låga blodsockervärden. Parodontiten kan påverka glukoskontrollen och starta en spiral som drabbar bägge sjukdomstillstånd negativt. Här påverkar den försämrade munhälsan diabetessjukdomen i negativ riktning genom förhöjda blodsockernivåer, vilket sin tur försämrar munhälsan, och det skapas en ond cirkel.

Siffrorna visar att redan ekonomiskt utsatta grupper med diabetes drabbas mycket markant av att tandvården inte inkluderas i högkostnadsskyddet.

I vår kartläggning svarar 15 procent att de under 2022 hade svårt – mycket svårt, ganska svårt eller i någon utsträckning svårt – att ha råd med kostnaderna som följer av att leva med diabetes. Andelen som anser att de har en dålig eller mycket dålig tandhälsa uppgår i den gruppen till 34 procent. På totalen var samma andel 13 procent.

Gruppen med små ekonomiska marginaler har oftare under de senaste tolv månaderna avstått från tandvård därför att de inte har råd. På totalen är det elva procent som under det senaste året avstått från tandvård därför att de inte har råd. I de ekonomiskt utsatta grupperna uppgår samma andel till 36,6 procent. Siffrorna visar att redan ekonomiskt utsatta grupper med diabetes drabbas mycket markant av att tandvården inte inkluderas i högkostnadsskyddet. För en person med diabetes kan tandvårdsutgifter uppgå till flera tusen, eller till och med tiotusentals kronor om året.

Förebyggande åtgärder erbjuds inte

Analysen bekräftar att dessa kostnader tydligt drabbar personer med diabetes som också har små ekonomiska marginaler extra hårt. Det är inte överraskande men det är likväl orimligt att gruppen som bedömer sin tandhälsa som sämst samtidigt är den grupp som oftast avstår från tandvård eftersom de inte har råd. Detta kan leda till ökade kostnader för individ och samhälle, bland annat till följd av flera diabeteskomplikationer.

Utmaningarna för personer med diabetes när det gäller munhälsan har beaktats i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård. Här framgår det att diabetesläkare bör hänvisa personer med diabetes som uppvisar höga blodsockervärden till tandvården. Vår bild är emellertid att detta inte sker i särskilt stor utsträckning, vilket även bekräftades vid senaste revidering av riktlinjerna. Här konstaterades det att fler med diabetes bör erbjudas förebyggande åtgärder mot karies och parodontit.

Inför särskilt tandvårdsbidrag

Mot den bakgrunden behöver tandvård integreras i hälso- och sjukvården samt inkluderas i högkostnadsskyddet. Tyvärr har partierna bakom Tidöavtalet skjutit denna reform på framtiden genom en utredning, trots att den senaste utredningen la fram reformförslag år 2021. Fram till nya förslag finns på bordet bör alla personer med diabetes få rätt till särskilt tandvårdsbidrag och samtidigt bör detta stöd öka markant mot dagens mycket blygsamma nivåer.

Detta för att undvika onödiga samhällskostnader i form av diabeteskomplikationer samt minska mänskligt lidande. Även personer med diabetes behöver ett tandvårdsstöd värd namnet.