Dumsnåla nedskärningar tystar det svenska musikundret, Liljestrand

Svenskt musikliv har länge varit en internationell framgångssaga. Artister, musiker och sångare som Tove Lo, Martin Fröst, Anne Sofie von Otter, Robyn, Gustav Lundgren och Roxette har tillsammans bidragit till det svenska musikundret. Populärmusik, jazz, klassisk musik och folkmusik är alla viktiga delar i det som i dag är svenskt musikliv. Denna framgång har stärkt Sverigebilden internationellt och bidragit till en stark musikexport och evenemangsnäring.

Nedskärningar på 500 miljoner kronor

Förutsättningarna för det svenska musiklivet bygger på flera grunder. Tidig introduktion till musiken, tillgång till högkvalitativ utbildning på alla nivåer och en stark kulturskola är alla viktiga faktorer. Sverige har chansen att bli ännu bättre i alla dessa delar av musikkedjan.

I dag tillhandahåller studieförbunden platser för musikutövande genom cirka 265 musikhus över hela Sverige, med över 4 000 replokaler. Under ett år genomfördes nästan fem miljoner studietimmar av musikinspelning inom studieförbunden, samtidigt som musiker anslutna till studieförbunden genomförde spelningar med cirka åtta miljoner besökare. Men nu har regeringen och Sverigedemokraterna valt att genomföra nedskärningar på 500 miljoner kronor över tre år till studieförbunden.

Nedskärningar i stöden till studieförbunden blir i förlängningen en nedskärning till svenskt musikliv.

Bakom Sveriges framgångssagor ligger tusentals timmar av hårt arbete, talangutveckling, och inte minst, tillgång till replokaler. Studieförbundet Kulturens bildningsverksamhet behöver lägga ned sin verksamhet av ekonomiska skäl och det planerade kulturhuset i Malmö stängs innan det ens har öppnat.

Studieförbunden viktiga för musiklivet

Regeringen har gett Kulturrådet i uppdrag att undersöka tillgången till musikscener i hela Sverige, då ”musikscener bidrar till städers och platsers attraktivitet och utveckling”. Samtidigt verkar regeringen blunda för studieförbundens roll i musiklivets ekosystem.

Nedskärningar i stöden till studieförbunden blir i förlängningen en nedskärning till svenskt musikliv. Sveriges musikaliska potential förbises av regeringen, vilket hämmar det svenska musikundret. Redan nu visar sig konsekvenser av det reducerade statsstödet. Studieförbundet Sensus varnar att musikhus i mindre orter kan behöva stängas och musikhuset i Luleå har behövt lägga ner sin verksamhet på grund av bristande finansiering.

Kulturens infrastruktur nedmonteras

Som förvaltare av många replokaler och kulturskolor har även kommunerna en avgörande betydelse för musiklivets återväxt. För många barn och unga är kulturskolan deras första möte och interaktion med musiken. När resurserna minskar försämras inte bara tillgången på lokaler utan även kvaliteten på utbildningen. Replokalen har dessutom ungefär samma betydelse som fotbollsplanen. Yngre inspireras av äldre, de kan spela tillsammans, de ingår i samma sammanhang oavsett nivå. En del bygger en karriär där, andra en livslång och givande kärlek till musiken eller sporten.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har själv lyft vikten av tillgängliga musikscener. Det är nu dags för henne och regeringen att säkra studieförbundens överlevnad och därmed undvika långsiktiga konsekvenser för kulturens infrastruktur och i förlängningen det svenska musiklivet.