Elever klarar sig inte utan riktiga skolbibliotek 

Alla våra flöden fylls just nu av bilder och rapporter från kriget i Ukraina. Men vad är sant och vad är falskt? Vad är obekräftade rykten och vad är medveten desinformation? Behovet av goda kunskaper i hur man värderar information är högaktuell. Det är därför helt rätt att skolans uppdrag har skärpts när det gäller källkritik på senare år. I dagens digitaliserade värld klarar sig inte eleverna utan denna förmåga.

Utbildade bibliotekarier gynnar lärandet

Skolbibliotekarier är experter på medie- och informationskunnighet, vilket innebär att förstå mediers roll i samhället samt kunna finna, analysera och kritiskt värdera information. Skolbiblioteket ger eleverna och lärarna på skolan en ingång till och hjälp med att söka och sovra i den informationsdjungel som vårt samhälle består av.

Forskning visar också att en fackutbildad skolbibliotekarie gynnar elevers lärande och ökar måluppfyllelsen. Om alla Sveriges elever skulle ha en skolbibliotekarie som samarbetar med lärarna för att undervisa och stärka elevernas källkritiska förmåga skulle Sverige ta ett stort steg i kampen mot spridning av lögner, falska nyheter, rykten och konspirationsteorier.  Tyvärr är det inte så. Mindre än hälften av eleverna har tillgång till skolbibliotekariernas expertis vilket är både ojämlikt och otillfredsställande.

Framför allt består ett skolbibliotek av en fackutbildad bibliotekarie som tillgängliggör och förmedlar de bäst anpassade resurserna för skolans elever. 

Alla tycker att läsning och källkritik är viktiga frågor och något som Sveriges elever behöver mer av. Därför skulle ett krav om utbildade skolbibliotekarier i skollagen öka likvärdigheten gällande elevernas förmåga att växa upp och bli demokratiska medborgare. Frivillighetsprincipen för skolbibliotek måste därför försvinna. En tydlig skrivning i skollagen om bemannade skolbibliotek skulle ge våra elever likvärdig tillgång till skolbibliotek och likvärdiga möjligheter att rustas med kunskaper i informationsvärdering.

Ett skolbibliotek är ingen boksamling

Men räcker det inte med några böcker, eller kan inte eleverna gå till närmsta folkbibliotek? Nej, ett skolbibliotek är inte en boksamling. Ett skolbibliotek är en mångfacetterad verksamhet och kan lika gärna vara digitalt som fysiskt – helst både och. Framför allt består ett skolbibliotek av en fackutbildad bibliotekarie som tillgängliggör och förmedlar de bäst anpassade resurserna för skolans elever. Skolbibliotek handlar om informationsförmedling.

Skolbiblioteken kan inte heller ersättas av sporadiska besök på ett folkbibliotek. Ett skolbiblioteks mediebestånd är ett urval av medier anpassat efter den utbildning som bedrivs på skolan samt efter de elevgrupper skolan har. Folkbiblioteken har ett brett urval för att passa en bred publik. Skolbibliotekets verksamhet styrs av läroplaner, kursplaner medan folkbibliotek styrs av kulturpolitiska mål. Ett skolbibliotek har en pedagogisk och handledande funktion med elevernas måluppfyllelse som främsta fokus.

Ta chansen, politiker

I Sverige har vi länge diskuterat behovet av skolbibliotek. Redan 1949 skrev man i en skolbiblioteksutredning att: ”Utan skolbibliotek kan vår tids skola ej på bästa sätt sköta sin uppgift; rätt utnyttjat bör biblioteket bli centrum i skolans arbetsliv”. I utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) finns äntligen ett väl förberett förslag för att åtgärda detta. Politiker – ta chansen.