Fem skoltoppar: Digitalisera skolan som komplement till undervisningen

På mindre än en vecka i mars gick nästan en miljon elever och deltagare i landets gymnasieskolor, vuxenutbildningar, yrkeshögskolor och högskolor över till fjärr- och distansundervisning.

Enorma insatser har gjorts av elever, lärare och rektorer för att hantera en helt ny vardag. Övergången har gått över förväntan, även om det självklart har funnits utmaningar. Nu behöver vi gemensamt utvärdera hur undervisningens kvalitet och elevernas lärande har påverkats av vårens distansundervisning och låta våra nyvunna erfarenheter ligga till grund för utvecklingen av undervisningen i svensk skola.

Underlätta för lärare

Vi har redan fått indikationer på ett antal positiva effekter, samtidigt som vi är medvetna om att det även har funnits svårigheter. All den här nya erfarenheten måste vi dra nytta av och använda för att utveckla undervisningen.

Digitalisering handlar inte om att ersätta lärare, utan om att med digital teknik hitta nya sätt att stötta och underlätta lärarens viktiga arbete.

Mer av "både och"

Resultaten visar också att både elever och lärare vill kunna komplettera undervisningen på plats i skolan med digitala undervisningsmöjligheter.

I en enkätundersökning som Ifous nyligen låtit göra inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet Digitala lärmiljöer har 2 306 elever i gymnasieskolor i hela landet svarat på frågor om hur de upplevt situationen med distansundervisning jämfört med den ordinarie undervisningen i skolan.

Undersökningen visar att många elever saknar lärares stöd och fasta rutiner, medan andra tycker att det är skönt att slippa restid och den stress det innebär att passa tider. Några föredrar att studera på distans, men saknar samtidigt skolan och kontakten med kompisarna.

Tydligt är att de sociala aspekterna har stor betydelse för elevernas upplevelser. Många elever ger i sina svar uttryck för en nyanserad bild och efterfrågar mer av "både och".

Behövs mer forskning

I de skolverksamheter som vi undertecknande företräder har flera liknande undersökningar genomförts som sammantaget visar att vårens distansundervisning överlag har fungerat bra, även om det också har funnits svårigheter.

Resultaten visar också att både elever och lärare vill kunna komplettera undervisningen på plats i skolan med digitala undervisningsmöjligheter för att främja lärande och deltagande i undervisningen.

Samtidigt har det blivit tydligt inom vilka specifika områden vi behöver mer forskning och fördjupad kunskap för att på bästa sätt kunna använda digital teknik som komplement till den analoga undervisningen och som ett verktyg för höjd undervisningskvalitet och utvecklat lärande.

Effektivt komplement

Låt oss inte falla in i kören att antingen sjunga digitaliseringens lov utan eftertanke eller helt enkelt vara emot den digitaliserade undervisningen av princip. Det personliga mötet mellan läraren och elever i skolan är oslagbart, liksom möjligheten för elever att samarbeta runt ett bord.

Vårens unika erfarenheter visar att digital teknik kan vara ett effektivt komplement, i olika utsträckning i olika moment, i olika ämnen och till olika elever.

Nationell handlingsplan

Vi önskar Sveriges utbildningsväsende möjligheten att fördjupa sitt kunnande om digitaliseringens möjligheter och falluckor med utgångspunkt i den unika gemensamma erfarenhet vi fått.

Vi hoppas på lagstiftarens stöd och möjlighet att kunna fortsätta genomföra fjärr- och distansundervisning som ett komplement där det är effektivt med utgångspunkt i elevernas lärande.

Slutligen förväntar vi oss att staten skyndar på arbetet med att genomföra den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.