Folksamboss vill ha bredare grepp om statens finanser

Jens Henriksson, vd och koncernchef på Folksam och tidigare statssekreterare på finansdepartementet, leder den parlamentariska kommittén om ett nytt mål för statens finanser. Det nuvarande målet, om en procents överskott i de offentliga finanserna sett över en konjunkturcykel, anses ha gjort sitt.

Den del av utredning som handlar om bedömningen av nivån för målet för den offentliga sektorns finansiella sparande skulle ha varit klar senast den 1 april 2016. Men kommittén vill kunna ta ett helhetsgrepp om frågeställningarna och redovisa hela uppdraget först i oktober nästa år, vilket regeringen nu har godkänt.

Tre hörnpelare

Överskottsmålet är en av tre hörnpelare i det som kallas det finanspolitiska ramverket. De andra två är utgiftstaket och kommunsektorns balanskrav. Tillsammans ska de ge:

• Långsiktig finanspolitisk disciplin (överskottsmålet)
• Kortsiktig disciplin för statens utgifter (utgiftstaket)
• Begränsa möjligheterna att en del av den offentliga sektorn slösar på andras bekostnad.

Ramverket ska skapa fasta spelregler och disciplin över både tid och rum för skattebetalarnas pengar. Detta har man också lyckats med.

Ramaskri från oppositionen

När regeringen meddelade att den ville skrota överskottsmålet blev det ett ramaskri från oppositionen. För det första menade oppositionen att formen var fel. Regeringen hade tänkt att fatta beslut själv om saken.  Överskottsmålet är visserligen formellt sett något som regeringen kan besluta om. Men det kan få återverkningar på andra delar av ramverket där det krävs riksdagsbeslut. Det finansiella sparande är dessutom en så övergripande fråga för politiken och dess trovärdighet att det krävs en bred uppslutning, argumenterade oppositionen.

För det andra tyckte delar av oppositionen att det är fel att minska ambitionen för sparandet.

I dag är underskottet i de offentliga finanserna drygt 3 procent i relation till BNP. Att slopa överskottsmålet får ingen reell betydelse på kort sikt. Men på längre sikt kommer det frigöra statlig konsumtion eller statliga investeringar som motsvarar 1 procent av BNP, cirka 40 miljarder kronor.

Den tillsatta utredningen är allmänt hållen och uppdraget är att ”göra en bedömning av om det finns anledning att ändra nivån på målet för det finansiella sparandet och i så fall föreslå en ny nivå”.