Förbättra både luftkvaliteten och folkhälsan, Pourmokhtari

Öppet brev till miljöminister Romina Pourmokhtari:

Vi vill gratulera dig till ditt nya uppdrag som Sveriges minister för miljö och klimat. Det är ett stort och viktigt uppdrag i en utmanande tid. Utöver de uppenbara och omtalade problem som klimatkrisen för med sig, finns utmaningar som det talas mindre om. Många dör i förtid – även i Sverige – och samhällskostnaderna är enorma. Till skillnad från vad många tror är svensk luft nämligen inte särskilt ren. I flera delar av landet ligger luftkvaliteten långt ifrån de vetenskapliga rekommendationerna. Vi har sammanställt de viktigaste åtgärderna. Eftersom detta är en fråga som förbättrar folkhälsan med insatser på miljöområdet adresseras även sjukvårdsministern och socialministern i detta brev.

7 000 svenskar dör i förtid

Luftföroreningar medför allvarliga hälsokonsekvenser som ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, KOL och astma. Alla drabbas, men barn riskerar livslånga skador och smutsig luft är särskilt skadlig för gravida, äldre och kroniskt sjuka. WHO:s riktlinjer om luftkvalitet från 2021 baseras på aktuell forskning och visar på hälsorisker vid lägre halter. Närmare 7 000 svenskar dör varje år i förtid till följd av dålig luft – 200 personer dör i trafikolyckor. Sveriges samhällskostnader för luftföroreningars hälsopåverkan uppgår till 168 miljarder kronor per år.

Anslag för miljöövervakning minskar jämfört med tidigare, något som kan medföra risker för luftkvaliteten om det rör luftområdet.

För att förbättra luftkvaliteten krävs både nationella och internationella insatser. Inrikes transporter och industrin står för en stor del av utsläppen av partiklar och kväveoxider samtidigt som minskade utsläpp från andra länder (särskilt av partiklar och ozon) är avgörande för att nå det svenska miljömålet.

Det nämns i regeringens budget för 2023 att nationella styrmedel är otillräckliga för att nå miljömålet frisk luft. Det krävs alltså fler åtgärder för att sänka luftföroreningshalterna av framför allt partiklar, kväveoxid, ozon och bens(a)pyren om målet ska nås. Inte heller EU-kommissionens förslag till nytt luftkvalitetsdirektiv är tillräckligt långtgående. Det behövs en långt mer ambitiös ansats för att skydda hälsan – och här kan Sverige gå i bräschen i de kommande förhandlingarna.

Driv på för bättre luft

Som ordförandeland i EU första halvåret 2023 har Sverige chans att driva på det internationella arbetet för bättre luftkvalitet. Det arbetet kan påbörjas redan vid ministermötet i december då EU-kommissionens förslag till uppdaterat luftkvalitetsdirektiv ska diskuteras. Ett bra utfall i kommande förhandlingar förbättrar också förutsättningarna för ett ambitiöst arbete på nationell nivå.

Kommissionens förslag innebär förvisso skärpningar av gränsvärden för luftföroreningar i EU till år 2030, men det ligger inte i nivå med WHO:s rekommendationer och rådande kunskap om hälsorisker. Sverige har nu en unik möjlighet att med vetenskapligt stöd om hälsoriskerna med luftföroreningar driva på för bättre luft och minskade samhällskostnader i hela EU. Men oberoende av utkomsten av förhandlingarna har Sverige en möjlighet att agera proaktivt och ta ansvar för bättre luftkvalitet nationellt.

Våra förslag på lösningar för bättre luftkvalitet är följande:

1. Öka ambitionen och höj kraven för renare luft
   EU-kommissionens föreslår att EU:s regler för luftkvalitet ska stämma med WHO:s riktlinjer först 2050 och vägen dit är otydlig. Driv på för ett skarpare direktiv för luftkvalitet, i linje med WHO:s rekommendationer, med bindande gränsvärden för luftkvalitet senast 2030. Oavsett utkomsten av förhandlingarna har Sverige möjlighet att agera proaktivt, skärpa luftkvalitetsförordningen och revidera miljömålet Frisk Luft med vetenskaplig evidens i ryggen.
2. Inför styrmedel som minskar luftföroreningar från transportsektorn
   Åtgärder som minskar utsläpp från fossila bränslen bidrar till synergieffekter för hälsa och klimat. Exempelvis bidrar åtgärder för frisk luft till miljömålen begränsad klimat-påverkan och god bebyggd miljö.
   
   Den svenska nollvisionen för trafik har varit en framgång och bidragit till ett skifte i perspektiv. För ytterligare samstämmighet mellan olika politikområden kan denna vision vidgas till att omfatta sjukdoms- och dödsfall i förhållande till luftföroreningar, alltså de som dör eller blir sjuka på grund av smutsig luft.
   
   Reformer som berör transportsektorn och presenteras i budgeten för 2023 riskerar att öka utsläpp. Det handlar bland annat om att bonusen tas bort för elbilar, gasbilar och laddhybrider, att reseavdraget består med förstärkt ersättning för bensin- och dieselbilar, skatten sänks på fossila drivmedel och underhållet av järnväg minskas till förmån för ökat vägunderhåll. Anslag för miljöövervakning minskar jämfört med tidigare, något som kan medföra risker för luftkvaliteten om det rör luftområdet.
3. Stärk samordningen och ta fram underlag för verkningsfulla åtgärder.
   Arbetet i Sverige i dag är splittrat på olika nivåer vilket påverkar effektiviteten i insatserna för en bättre luftkvalitet. I dag är det stora skillnader i både förutsättningar (inklusive resurser) och hur åtgärder syns på kommunal nivå. Bättre nationell samordning behövs och kan ske genom att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell åtgärdsplan. Det sker då i linje med de rekommendationer som gavs i översynen av åtgärdsprogram i regeringsuppdrag från 2020.
   
   Bättre mätningar och övervakning skapar grund för verkningsfulla åtgärder. Detta kan ske genom nationell modellering, krav på mätning och underbyggda lokala åtgärds-program, exempelvis behövs krav på mätning där halterna är höga där barn vistas (skolor och förskolor). Ultrafina partiklar och sot som kan ge hälsoeffekter är oreglerade och mäts inte, men förslag om detta finns från EU-kommissionen. Tillgänglig och enkel information om luftkvalitet behövs också till befolkningen.

Det är dags att driva på arbetet med konkreta insatser för en bättre luftkvalitet. Vi ses gärna för en dialog och diskussion om förslag och lösningar för renare luft och bättre hälsa.