Forskare: Ta bort energiskatterna på elektrisk kraft och bränslen

Runar Brännlund
Professor i nationalekonomi, Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet (UmU)
Bengt Kriström
Professor i naturresursekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och seniorrådgivare, Centrum för miljö- och naturresursekonomi, SLU och UmU

Det svenska energi- och miljöskattesystemet behöver reformeras. Dagens system är oöverskådligt och påverkar ekonomins funktionssätt negativt. I en ny SNS-rapport visar vi att det vore samhällsekonomiskt motiverat att ta bort de renodlade energiskatterna på elektrisk kraft och bränslen.

Den minskning av statens skatteintäkter som uppstår kan ersättas av en höjning av momssatserna och en justering av renodlade miljöskatter (exempelvis koldioxidskatten) när detta är miljöekonomiskt motiverat.

Vårt förslag medför att klimatmålen kan nås billigare och att den svenska ekonomin fungerar bättre. Förslagen bidrar även till ett mer långsiktigt hållbart skattesystem och gynnar främst låginkomsthushåll i glesbygd.

Förslag för klimatet och ekonomin

Vårt förslag kan sammanfattas i tre punkter:

1. Ersätt energiskatterna med höjd moms:
   
   De svenska miljö- och energiskatterna (enligt SCB:s definition) svarar för cirka 4,5 procent av de totala skatteintäkterna, eller cirka 100 miljarder kronor. Av dessa kommer cirka 74 miljarder från skatt på energi, varav 51 miljarder från rena energiskatter och 23 miljarder från koldioxidskatt. Resterande kommer från transportrelaterade skatter, i huvudsak fordonsskatter. Att ta bort energiskatterna ger således ett skattebortfall på cirka 51 miljarder kronor.
   
   Skattebortfallet kan kompenseras med att skala upp dagens tre momssatser med cirka 8 procent, det vill säga den högsta momssatsen ökar från 25 till 27 procent och matmomsen från 12 till cirka 13 procent.
   
   
2. Använd miljöskatter när det är motiverat ur miljösynpunkt:
   
   Vårt förslag med borttagna energiskatter innebär att fossila bränslen blir billigare i förhållande till referensalternativet, vilket på kort sikt kan leda till ökade utsläpp av koldioxid och försämrad luftkvalitet i framför allt större städer. Vi föreslår att detta löses med lämpliga ekonomiska styrmedel som höjd koldioxidskatt och vägtullar. Vad gäller klimatfrågan föredrar vi dock att lösningarna söks via överstatliga samarbeten, till exempel de som finns inom EU.
   
   Noterbart är att det kan vara samhällsekonomiskt motiverat att sänka energiskatten på bensin, och samtidigt höja koldioxidskatten på bensin, även om slutpriset till kund blir oförändrat. Ett likvärdigt bränsle som ger lägre koldioxidutsläpp kommer då, allt annat lika, att få en konkurrensfördel.
   
   
3. Ta bort andra omotiverade skatter och subventioner:
   
   Flygskatt, bonus-malus, plastpåseskatt och subventioner av typ Klimatklivet är exempel på mindre lyckade miljöpolitiska styrmedel som bör tas bort, eller i vart fall göras om. Nämnda skatter delar egenskapen att de inte riktar sig mot miljöproblemet.
   
   Flygskatten utgår per flygstol och inte på det faktiska utsläppet av växthusgaser. Flygresor inom EU ingår dessutom redan nu i utsläppshandeln (EU ETS), och 2021 börjar det globala styrmedlet CORSIA att gälla, vilket betyder att flygoperatörerna måste köpa utsläppsrätter även för flyg utanför EU. Bonus-malus (differentierad fordonsskatt) utgår från ett fordons miljöprestanda och inte de miljöproblem som kan uppstå när bilen används. Koldioxidskatten innebär att det blir dyrare att köra törstiga bilar, därför behövs inte bonus-malus. Plastpåseskatt riktar sig mot en viss typ av plastpåse, märkligt nog inte mot alla plastpåsar. Det är kanske det bästa exemplet på vad som skulle kunna kallas ”etikettskatt”.

Mer klimatnytta för varje krona

Konsekvensberäkningarna av våra förslag visar att:

• BNP ökar med mellan 1 och 5 miljarder kronor per år, jämfört med skattesystemet i referensfallet. I dessa siffror ingår inte besparingar som följer av att skattesystemet förenklas. Den lägre siffran i intervallet bygger på att klimatpolitikens etappmål till 2030 uppfylls.
  
  
• Det främst är låginkomsthushåll i glesbygd som gynnas av förslagen, även om effekterna är relativt små. Anledningen är att kostnaderna för el och drivmedel utgör en relativt stor andel av de totala konsumtionsutgifterna och den disponibla inkomsten för dessa hushåll. Vårt förslag innebär att nuvarande tre momssatser skalas upp med samma faktor, men det finns givetvis många tänkbara alternativ som därmed ger andra konsekvenser för olika hushåll.
  
  
• Effekterna på näringsliv och industri överlag är små. Skälet är att stora delar av industrin redan är undantagen energiskatt, och att energiintensiv industri som ingår i EU:s utsläppsrättssystem dessutom är undantagen koldioxidskatt.
  
  
• Vårt förslag innebär mer klimatnytta för varje satsad krona. Givetvis blir det ännu effektivare om vi samarbetar mer med andra länder.

Endast fördelar

Flygskatt, bonus-malus, plastpåseskatt och subventioner av typ Klimatklivet är exempel på mindre lyckade miljöpolitiska styrmedel som bör tas bort, eller i vart fall göras om.

Runar Brännlund och Bengt Kriström

Sammantaget ser vi endast fördelar med att diskutera förslag som leder till en mer effektiv miljö- och energipolitik, förbättrar den svenska ekonomins funktionssätt och fördelningspolitiskt gynnar låginkomsttagare i glesbygd.