Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord

I dag finns cirka 2 500 internationella lagar och avtal som skyddar transnationella företags investeringar. Inte ett enda internationellt bindande regelverk håller dem ansvariga när de kränker mänskliga rättigheter eller bidrar till miljöförstöring. Denna maktobalans måste justeras om vi vill ha kvar en bebolig planet där mänskliga rättigheter respekteras.

Miljöförstöring och kränkning av mänskliga rättigheter

De senaste veckorna har nyhetssidorna varit fulla av uppdateringar från COP28. Att klimattoppmötet leddes av Förenade Arabemiratens Sultan Ahmed al-Jaber, chef för det statliga oljebolag Adnoc har nog inte undgått någon. Han var dock inte ensam. Över 2 000 andra fossillobbyister var på plats, däribland vd:arna för fossiljättarna Shell, ExxonMobil, Total och BP.

Samma företag som satt med vid förhandlingarna om kompensation till drabbade länder och lösningar på klimatkrisen står själva, förutom för enorma mängder utsläpp, bakom några av vår tids värsta fall av miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Borde vi vara förvånade över att världens länder fortfarande inte kan enas om tydliga direktiv om utfasning av fossila bränslen?

Vid sidan av förhandlingarna passade Förenade Arabemiraten på att diskutera fossilgasutvinning. Bland annat med Kina. Ett av länderna som stod i fokus var Moçambique. Landet, som är ett av de hårdast drabbade i världen av klimatförändringarna, har redan erfarit fruktansvärda konsekvenser från fossilgasprojekt. I norra Moçambique har nästan en miljon människor drivits på flykt på grund av de väpnade konflikter som följt i spåren av fossilgasexploateringen.

Urfolk och kvinnor drabbas hårt

Hundratals familjer som levt av småskaligt fiske och jordbruk har drivits bort från hem och försörjning för att ge plats åt gasinfrastrukturen utan att få skälig kompensation. Fossilgasprojekten kommer att medföra oåterkalleliga skador på korallrev och mangroveträsk samt generera stora utsläpp av växthusgaser. Ett av fossilgasprojekten, Mozambique LNG, ägs av franska Total Energies. 2022 gjorde Total en nettovinst på svindlande 36 miljarder dollar. Siffran kan jämföras med Moçambiques totala BNP för 2022 på 17,85 miljarder dollar.

Om vi överhuvudtaget ska ha någon chans att hantera klimatkrisen, behöver vi ha internationella bindande mekanismer på plats.

Situationen i Moçambique är långt ifrån unik. Över 140 miljoner människor världen över riskerar att behöva lämna sina hem på grund av klimatförändringarna de närmsta tjugofem åren. Redan utsatta grupper, som urfolk och kvinnor, i all sin mångfald, drabbas värst. Trots att de släpper ut minst. I november kom siffror på att den rikaste procent av världens befolkning står för lika stor mängd koldioxidutsläpp som 66 procent av världens befolkning tillsammans. Samma personer som sedan sitter med under förhandlingar om hur resten av världen ska anpassa sig till krisen de står bakom. Och som vid sidan av passar på att planera för nya destruktiva projekt.

Spaltmeter har skrivits om COP28 de senaste veckorna. I oktober genomfördes en annan FN-förhandling som i princip gick obemärkt förbi i svensk media – förhandlingarna gällande ett globalt bindande fördrag för transnationella företag vad gäller mänskliga rättigheter, kallat Binding Treaty. I oktober genomförde arbetsgruppen för Binding Treaty, OEIGWG, sin nionde session. Varken Sverige eller EU har hittills deltagit som förhandlande part.

Justera maktobalansen

Det är dags att på allvar justera den maktobalans som möjliggör straffrihet för fossiljättar och andra transnationella företag. Dessa ska inte ges inflytande i klimatförhandlingar eller tillåtas ”kidnappa” dessa utrymmen. De ska utkrävas på ansvar.

Om vi överhuvudtaget ska ha någon chans att hantera klimatkrisen, behöver vi ha internationella bindande mekanismer på plats. Bevisen är otaliga på att de frivilliga riktlinjer och principer gällande mänskliga rättigheter och miljö för företag som finns i dag inte räcker till. Därför kräver vi:

• Att Sverige engagerar sig i FN-förhandlingarna om Binding Treaty.
• Att Sverige verkar för att EU ska engagera sig i förhandlingarna om Binding Treaty.
• Att Sverige och EU i förhandlingarna om Binding Treaty antar en position som tydligt prioriterar mänskliga rättigheter.