GAPF: Kusinäktenskap är ingen ”skitfråga”

GAPF har länge kämpat för ett förbud mot kusinäktenskap i Sverige. Det är därför glädjande att höra att Tidö-partierna i dagarna meddelade att de har tillsatt en utredning för ändamålet – bättre sent än aldrig. Beslutet är av stor betydelse, inte minst för alla de flickor och pojkar som utsätts för hedersrelaterade begränsningar som förvägras rätten att själva välja framtida partner.

Kusinäktenskap del av hederskulturen

Vi ser dock att det fortfarande råder en stor okunskap om kusinäktenskap och dess negativa konsekvenser. Vissa hävdar till och med att detta skulle vara en ”skitfråga” i Sverige, en uppfattning som milt sagt kan beskrivas som ignorant.

Det är dags att sluta blunda för kusinäktenskapets roll inom hederskulturen.

Kusinäktenskap är en central del av hederskulturen och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över individen. Det är särskilt förekommande i Mellanöstern, Nordafrika och Sydasien – regioner där hedersnormer har ett starkt fäste. I länder som Saudiarabien och Pakistan utgör kusinäktenskap över 50 procent av alla äktenskap. Det är viktigt att förstå att kusinäktenskap utgör en del av kulturen i dessa regioner och i takt med migrationen har problematiken med kusinäktenskap även blivit alltmer vanligt i Sverige.

Det finns inget nationellt registreringssystem för antalet kusinäktenskap i Sverige. GAPF:s stödverksamhet kommer dock årligen i kontakt med hedersvåldsutsatta som tvingats, eller står inför kravet, att ingå äktenskap med sin kusin. Sådana vittnesmål går även att hitta i flertalet LVU-domar rörande hedersvåldsutsatta barn vars föräldrar hotat barnet med tvångsäktenskap med en kusin. Fadime Sahindal berättade själv i sitt känslomässiga tal i riksdagen 2001 om hur hennes familj försökte gifta bort henne med en kusin i Turkiet. I kampen för hennes och sina medsystrars rätt att älska den man vill fick hon betala med sitt liv.

Risk för genetiska sjukdomar

Utöver det faktum att kusinäktenskap reproducerar hedersnormer och upprätthåller släktkollektivets makt över individen kan det även leda till allvarliga genetiska sjukdomar hos barnen som föds inom kusinäktenskap. Studier indikerar att risken för medfödda missbildningar är dubbelt så hög hos barn vars föräldrar är nära besläktade. En annan studie visar att dödligheten bland nyfödda barn med föräldrar från Pakistan är hela 40 gånger högre än bland barn med föräldrar av europeisk härkomst. I Sverige får dock inte närbesläktade föräldrar ta del av denna information. Detta skiljer sig från vissa andra länder där kusinäktenskap är vanligt förekommande, där beslutsfattare vill sprida kunskap om farorna med kusingifte.

Det är således hög tid att problematiken med kusinäktenskap tas på allvar. Nuvarande reglering mot tvångsäktenskap utgör inte ett tillräckligt skydd för hedersvåldsutsatta som tvingats in i äktenskap med sin kusin. Detta mot bakgrund av att det inte sällan rör sig om subtila påtryckningar eller annan påverkan som faller utanför tvångsäktenskapsbrottets tillämpningsområde.

Släkten ska inte bestämma

Det är dags att sluta blunda för kusinäktenskapets roll inom hederskulturen. Utredningen om förbud mot kusinäktenskap är ett steg i rätt riktning för att tillgodose att valet av partner inte bestäms av släktkollektivet. Rätten att älska den man vill är en mänsklig rättighet som inte erkänner någon politisk färg. Låt inte denna viktiga fråga bli ett politiskt slagträ.